Vinområden  (Italien).
[  Allmänt /  Historia /  Vinlagar /  Druvor /  Områden (inkl. karta)  ]

[  Valle d'Aosta /  Piemonte /  Ligurien /  Lombardiet / 
Trentino Alto Aldige /  Friuli-Venezia Giulia /  Veneto / 
Emilia-Romagna /  Toscana /  Markerna /  Umbrien /  Latium / 
Abruzzerna /  Molise /  Apulien /  Kampanien / 
Basilicata (Lukanien) /  Kalabrien /  Sardinien /  Sicilien  ]

Allmänt.
[  Allmänt /  Historia /  Vinlagar /  Druvor /  Områden (inkl. karta)  ]

I Italien odlas det vin över hela landet, och inte avgränsat till speciella distrikt, som vi är vana vid från t ex Frankrike, Tyskland, och Spanien.  Detta, tillsammans med att det produceras mängder med olika typer av viner, gör att det är svårt att presentera Italien överskådligt.  Hur som helst så kan man ändå presentera Italien, och dess viner, utifrån landets 20 administrativa regioner vilket görs under respektive "hemsida" (klicka på kartan ovan!!!).

Italien är världens största vinproducent, och producerade runt 50,9 miljoner hektoliter år 2016 (att jämföra med Frankrikes 43,5 miljoner och Spaniens 39,3 miljoner (OIV - Organisation Internationale de la Vigne et du Vin).  Italien och Frankrike brukar turas om att vara "störst".  Samtidigt ståtar man med fler vintyper än något annat land, vilket delvis beror på landets varierande klimat, alltifrån alpsluttningarnas svalka i norr, till värmen och torkan i söder.  Även jordmånen varierar kraftigt. 

Venetien, Apulien, Emilia-Romagna och Sicilien är Italiens kvantitativt största vinregioner.  Sedan år 2000 så har stora arealer försvunnit och då främst i Sicilien, Apulien och Latium, där närmare 70 000 ha har "upprotats".  Sedan år 2000 har den uppodlade arealen med druvor minskat från närmare 800 000 ha till dagens 650 000 ha.

Vinregion:	Areal (2016):	Produktion (2016):
Veneto	74 225 ha	10,145 miljoner hl/år
Apulien	87 337 ha	8,792 milj hl/år
Emilia-Romagna	53 191 ha	7,039 milj hl/år
Sicilien	105 737 ha	5,323 milj hl/år
Abruzzerna	32 798 ha	2,937 milj hl/år
Toscana	57 405 ha	2,738 milj hl/år
Piemonte	43 900 ha	2,549 milj hl/år
Friuli-Venezia Giulia	22 919 ha	1,856 milj hl/år
Latium	20 267 ha	1.523 milj hl/år
Lombardiet	23 423 ha	1,421 milj hl/år
Kampanien	25 586 ha	1,286 milj hl/år
Trentino Alto Aldige	15 683 ha	1,140 milj hl/år
Markerna	15 506 ha	0,959 milj hl/år
Umbrien	13 206 ha	0.814 milj hl/år
Sardinien	26 615 ha	0.804 milj hl/år
Kalabrien	10 042 ha	0.391 milj hl/år
Molise	5 500 ha	0.232 milj hl/år
Basilicata (Lukanien)	2 905 ha	0.093 milj hl/år
Ligurien	1 860 ha	0,063 milj hl/år
Valle d'Aosta	435 ha	0.015 milj hl/år
Totalt:	638 636 ha	50,118 milj hl/år
[Källa produktion:  ISTAT - Istituto Natzionale di Statistica.]

Vinerna då?  Ja hälften av dom är faktiskt vita även om de flesta förknippar Italien med dess röda viner.  Här görs nämligen många viner i världsklass, från Piemonte med Nebbiolodruvans Barolo och Barbaresco viner, från Venetien med sina Valpolicella viner, till Toscanas Chianti, plus många många fler...  (2014: 53% vita viner mot 47% röda och rosé)

Men här finns alltså även många vita viner.  Visserligen är en större andel av dom mediokra, men ändå...  Från norra Italiens friska vita viner i Alsace stil och Soave vinerna från Venetien, över östkustens krispiga Verdiccho, Toscanas Vermentino, Kampaniens häftiga Fiano och Greco viner, till Siciliens smöriga Chardonnay'er.  Ja här finns faktiskt sannerligen mycket för en vinentusiast att hugga tag i.  Så glöm inte bort de vita vinerna...

Tja, vinraketen och succén Prosecco måste ju nämnas.  Prosecco gick om Chianti och Asti sådär runt 2008/2009 och sedan 2010 så har produktionen ökat tre gånger, arealen fördubblats, alltså ökat till den grad att Prosecco idag är 50% större än Montepuliano, Chianti och Asti tillsammans.

De kvantitativt 15 största Dop-erna (DOCG/DOC) är (2015):
	Appellation	Produktion [hl]	Areal [ha]
1.	Prosecco DOC	3 648 000	23 979
4.	Montepulciano d'Abruzzo DOC	871 000	9 559
2.	Chianti DOCG	846 000	14 413
3.	Asti / Moscato d'Asti DOCG	705 000	9 404
5.	Conegliano Valdobbiadene DOCG	669 000	7 195
6.	Trentino DOC	653 000	7 367
7.	Sicilia DOC	602 000	10 349
8.	Soave DOC	422 000	5 438
9.	Valpolicella DOC	378 000	7 435
10.	Chianti Classico DOCG	294 000	6 690
11.	Alto Adige DOC	288 000	4 669
12.	Piemonte DOC	238 000	?
14.	Bardolino DOC	227 000	2 428
13.	Barbara d'Asti DOCG	215 000	4 727
15.	Romagna DOC	206 000	3 932
[ Källa:  Federdoc. ]

Historia.
[  Allmänt /  Historia /  Vinlagar /  Druvor /  Områden (inkl. karta)  ]

Italien som land blev till först år 1861 då staterna på fastlandet och de på Sicilien enades under kung Victor Emmanuel II (Savoy dynastin).  Förutom i modern tid så har Italien endast varit enat under en del av "romartiden".  Så i beskrivningen nedan så menas det landområde som idag begränsas av staten Italien.

Man vet att det odlades vin i södra Italien redan innan handelsfolket Fenicerna anlände till Apulien runt 2000 f.kr.  Fenicerna var ett handelsfolk som under många århundraden dominerade handeln kring Medelhavet.  I Italien så koloniserades framförallt Sicilien och Sardinen.  En annan av kolonnierna man grundade var Kartago (814 f.kr), som senare blev en egen maktfaktor som utmanade själva romarna (bl.a. genom sin krigarkung Hanibal och de sk. Puniska krigen).

Före romarna (800 f.kr) så ockuperades mycket av vad som idag är norra Italien av Etruskerna.  Detta folkslag blev så småningom uppblandat med romarna (nja delvis så byggdes faktiskt romerska staten upp av just etruskerna) och "försvann" under några hundra års tid.  Blev exempelvis romerska medborgare 70 f.kr.  Etruskerna var kulturellt högstående, grundade många autonoma städer, och praktiserade bl.a. vinodling och produktion.  De bidrog till att hitta och tämja de i Appenninerna vildväxande Vitis Vinifera varianter som man anser är förfäder till några av dagens druvsorter såsom Sangiovese, Montepulciano, Lambrusco och Trebbiano.

Ungefär vid samma tid (800 f.kr.) så koloniserade grekerna stora delar av vad som idag är södra Italien.  Grekiska kolonin blev slutligen besegrad av romarna 168 f.kr. men även här så kom den grekiska kulturen att mer eller mindre övergå i romersk.  Hur som helst så introducerade grekerna många druvsorter i sina kolonier och ses väl lite som dom som introducerade vinodling här.

Romarriket (753 f.kr.- 476 e.kr) utvecklade både vinodling och tillverkningstekniker.  Man vet att man redan då delade in odlingar i lägen och att man även pratade om "bra årgångar".  Plinius har i sitt historieverk noterat att vin var särledes bra året (121 f.kr.) då Opimius var konsul (Opimian vin).  Det är skapandet av städer och aristokratin, med efterföljande efterfrågan på exempelvis vin, som utgör grunden till att jordbruket, däribland vinodling, kom att utvecklas.  Framförallt utvecklades vinodlingen i områden som var lättåtkomliga för den romerska eliten, i närheten av Rom eller där de hade sina lantegendomar.  Ett av de populäraste vinerna var Falernian, som fortfarande lever kvar, åtminstone till namnet.  Andra var Caecubum och Surrentinum...  Romarnas största insats var att dom "exporterade" både druvsorter och sin teknik till kolonier, vilket på sin tid utvecklade vinodlingen och produktionen i hela Europa.  Det var även under romartiden som träfaten började ersätta de annars förhärskande amforerna.

Går man tillbaka ännu längre i tiden så befolkades Italien av en mängd olika stammar, där de mest framträdande var Ligurierna i norra Italien, Sicanierna på Sicilien, och Italierna i från dagens Kalabrien (från vilka namnet Italien kommer ifrån).  Förutom dessa så fanns här Terramer, Villanover och Venetier, för att bara nämna några.

Efter Romarrikets fall så stannade också utvecklingen av, förrutom det arbete som bedrevs inom klosterväsendet.  Vinodling och produktion fortsatte naturligtvis då vin var en del av medelhavskosten på samma sätt då som nu, men vinerna föll in i anonymitet och konsumerades enbart lokalt.  Vid den här tidpunkten bestod landområdet, som idag utgörs av Italien, av en mängd olika stater och mycket liten information finns om vinerna.

1000-talet var medeltidens vändpunkt.  Handeln började ta fart, speciellt på haven.  Fyra Italienska statsbildningar kristalliserades ut, nämligen Amalfi, Pisa, Genova och Venice (venetiska republiken), som alla blev viktiga maktfaktorer vid sidan av påvestaten. Venetiska republiken kom faktiskt att mer eller mindre "härska" över medelhavet under 1200-1500-talen.  Åtminstone så kontrollerade man exporten av söta viner från bl.a. Sicilien och Cypern till norra Europa.  Glasflaskor började dyka upp, men det dröjer ända till 1700-talet innan de blir vanliga.

Vi har nu kommit till Renässansen, 1300-talet.  Italien bestod av en mängd olika statsbildningar, där de viktigaste var de nordliga som tillhörde europas rikaste medan centrala och södra Italien var fattigt.  Självaste Rom låg faktiskt tom delvis i ruiner under hela 1300-talet. Detta och det kaos som rådde i den dåligt administrerade påvestaten ledde till den förflyttning av ämbetet till Avignon som skedde under århundradets första hälft. Hur som helst så präglades århundradet av rikedom, konst och vetenskap.  Namn som Machiavelli, Michelangelo, Leonardo da Vinci är exempel på vad Italien och renässansen hade att erbjuda.

Det utländska inflytandet har varit stort och Frankrike, Tysk-romerska riket och framförallt Spanien har under historiens gång kontrollerat stora delar av det som idag är Italien.  Från 1550 till 1714 så var Spanien den dominerande maktfaktorn.

Under 1700-talet så var det åtminstone tre intressanta händelser som är viktiga ur vinsynpunkt.  - Dels så drabbades Europa 1709 av årtusendets strängaste vinter.  Vinodlingar i stora delar av Frankrike, Tyskland och norra Italien drabbades hårt.  Mängder med odlingar förstördes och som en följd planterades många nya mer härdiga druvsorter druvsorter såsom Trebbiano och Verduzzo.  - Sedan så blev världens kanske första vinlag till 1716 genom att storhertig Cosimo (III) (av Toscana) utfärdade ett dekret som definierade fyra "chianti" vindistrikt.  Även hur handeln med dessa viner skulle gå till definierades.  - Slutligen så skapades Marsala 1773 av engelsmannen John Woodhouse som ett substitut för Sherry.
Nja, det sägs att han mer eller mindre upptäckte vinets likheter då en storm tvingade hans skepp att söka skydd.  Tillsatts av alkohol för att öka hållbarheten och Marsala var skapat.  Woodhouse satte upp ett handelshus på ön (Sicilien).

Italiens enande började faktiskt med Frankrikes (Napoleons) anspråk på Italien (invasion 1796).  Napoleon besegrades 1814, och vid kongressen i Vienna så delades visserligen landet upp motsvarande dom gränser som varit innan Frankrikes invasion, men tankarna kring den franska revolutionen och ett enande hade spridits...

Enandet som kallas för Risorgimento ("återupståndelse"), skedde genom att Sardinska kungadömet gradvis erövrade den italienska halvön, inkluderande Siclianska kungadömet, hertigdömena Modena, Toscana, Parma och Påvestaten.  Hur som helst så är det hela en en spännande historia, med vinnare, förlorare, stora tänkare, och hjältedåd.  Giuseppe Garibaldi är kanske den som mest förknippas med enandet, och vars stordåd inkluderar erövring av Siclilien och kungadömet Neapel, riken som han sedan överlämnade till kung Victor Emmanuel II (Savoy dynastin).  1861 var året och Florens var det enade Italiens första huvudstad.

Phylloxera (vinlusen) slog till i Italien i slutet av 1800-talet.  I de nordligare provinserna Venetien, Friulien och Trentino så var den enda möjligheten för producenterna att importera färdigympade plantor från Frankrike (om man ville "överleva").  Detta är huvudskälet till att det just i dessa distrikt odlas så pass mycket av de sk. internationella (franska) druvsorterna.

1900-talet domineras av höga skördeuttag och stor produktion av lågkvalitativa viner.  Exporten av viner såsom Chianti, Soave, Frascati, Orvieto och Lambrusco har varit betydande.  Det är först på 1980-talet som trenden vände.  Sedan dess har nämligen produktionen minskat och en större andel av vinerna blivet avsevärt bättre, inkluderande nämnda Chianti och Soave.  Italien är numera ett land att räkna med även när det gäller kvalitetsviner, och vinerna blir bara bättre och bättre.

Den moderna Italienska vinlagen instiftades 1963 efter inspiration från den franska.  Två kvalitetsklasser definerades DOC och DOCG (se mer nedan).  Lagen genomgick en stor revidering 1992 då lantvinklassen (IGT) infördes.