[ Allmänt / Kvalitetsindelning / Områden (inkl. karta) ]
Kampanien omfattar runt 20 områden/appellationer.
DOCG-Appellationer;
Allmänt (Kampanien).
Kampanien har en vingårdsareal på nästan 37 200 ha (motstvarar ungefär 7% av jordbruksarealen) och en produktion på runt 1.83 miljoner hl per år (2005). Det mesta av produktionen är röda viner (56%) och resten (44%) är vita. Endast 12% av vinerna är DOC/DOCG klassade.
Kampanien är som region belägen runt Neapel (Napoli), Italiens tredje största stad, och innefattar även den historiskt intressanta romerska staden Pomeji (utgrävd efter vesuvius vulkanutbrott 79 e.kr.). Hela landskapet som en gång i tiden var havsbotten präglas av vulkanisk aktivitet, detta gäller såväl landskapet som jordmånen, som består av vulkanisk tuff, med inslag av kalk.
Historiskt så ligger här mycket av Italiens vinvagga och vin odlades redan för 3000 år sedan. Några av de första att på allvar kultivera vinet var Grekerna och Fenicerna, som följdes av Romarna som vidareuvecklade både vinodlingen och själva vintillverkningen. Många av de viner som var kända för romarna kom just härifrån; Falernum (som fortfarande lever kvar åtminstone till namnet), Statanum, Calenum och Surentinum.
Kändskapet varade fram till 1800-talet då Kampanien snarare blev en leverantör av anonyma blandningsviner. Som mest, efter 1:a världskriget, var man uppe i nästan 280 000 ha (mot dagens 37 200 ha). Vinlusens härjningar och omplanteringar efter 2:a världskriget har gjort att regionens traditionella regionala druvsorter delvis fått ge vika för druvsorter som; Sangiovese, Babera, Trebbiano Toscano m.fl.
Kampaniens mest kända vin är Lacryma Christi ("kristi tårar") emedan de bästa är de mindre kända röda Taurasivinerna, vilka länge var de enda med DOCG-status. Andra bra viner är de vita Fiano di Avellino och Greco di Tufo (se mer nedan!) som båda blev "upplyfta" till DOCG 2003.
Ett annat av kampaniens viner är Falerno (eller Falernum), som var det antika Roms berömda vin, och görs både här i Kampanien (Falerno del Massico DOC) och i Latium (Falerno DOC). Finns både som en röd och som en vit variant.
Mastroberardino heter områdets (ja faktiskt hela södra Italiens) stora vinnamn och har länge varit mer eller mindre synonymt med kvalitetsvin från Kampanien, men i mitten av 90-talet splittrades familjen och ena brodern (Walter) lämnade firman med i princip all vingårdsmark och skapade Terredora di Paolo. Ny mark har köpts in och Mastroberardino, som drivs av Antonio Mastroberardono med söner, har kommit på fötter och gör idag igen några av regionens bästa viner. Men har idag konkurrens, inte bara från Terredora, utan framförallt från Feudi di San Gregorio (se mer nedan). Många bra viner görs, bl.a.; Taurasi Radici, Fiano di Avellino Vignadora, Greco di Tufo Vignadangelo, m.fl. (www.mastro.it)
Feudi di San Gregorio är en stor producent och äger 240 ha varav hälften ligger I provinsen Avellino. Gör även vin i Apulien, Basilicata och Molis. Debut årgången var så sent som 1989 men man räknas ändå som en av itlaliens bästa vinproducenter. Ultramodern produktionsanläggning med Kampaniens största ansamling av ekfat (barriques). Gör ruggigt bra viner från alla Avellinos appellationer; Taurasi, Fiano di Avellino, och Greco di Tufo. Bästa vinerna är dock de röda vinerna; Serpico - gjord på Aglianico och Patrimo - gjord på Merlot.
Galardi har lyckats!!! Grundat av tre kusiner så sent som 1991 och gör med 11 ha ett av Italiens kultviner, nämligen Terra di Lavoro ("arbets jord") gjort på druvorna Aglianico (80%) och Piedrosso (20%). Enbart detta vin görs och då endast 800 lådor per år! Årgång 2000 fick 98 poäng av Parker och kostade 279 dollar i USA.
De Conciliis ....
Här odlas mängder med olika druvsorter, både regionala, nationella och även i viss mån också internationella. Ungefär 40 olika druvsorter är representerade att jämföra med 400 olika innan vinlusens härjningar.
När det gäller blå druvsorter så är Aglianico både den bästa och mest odlade, och följs av druvor som; Piedirosso ("röda fötter"), Sciascinoso, Barbera, Sangiovese, Primitivo, Guarnaccia (Garnacha, Grenache), Casavecchia, Merlot, Cabernet Sauvignon, m.fl. Aglianico, som även förekommer bl a i Basilicata (Aglianico del Vulture), är en av Italiens förnämsta röda druvsorter.
Bland de gröna druvsorter som odlas är de viktigaste; Fiano, Greco, Falanghina, Coda di Volpe, Biancolella, Asprinio, Trebbiono Toscano, m.fl. Av dessa är det Fiano och Greco som ger de bästa vinerna och så har de ju också egna DOCG appellationer.
Blå Aglianico är av grekiskt ursprung och tros ha funnits här ända sedan 700 f.kr. Namnet sägs komma från "hellenicum" som betyder just ungefär "grekisk". Odlas främst här i Kampanien (Taurasi) och i Basilicata (Aglianico del Vulture), men även i mindre omfattning i andra sydliga regioner. Aglianico är en riktig varmklimatsdruva som ger koncentrerade viner med bra syra (även om det är varmt alltså...). Kan ge lagringsdugliga toppviner och räknas idag som en av Italiens bästa druvsorter, tillsammans med druvor som; Nebbiolo, Sangiovese och Montepulciano.
Fiano är en aromatisk grön druvsort som ger viner med doft/smak av blommor, tropisk frukt, honung och kryddor. Odlas främst här och då i appellationen Fiano di Avellino, men återfinns även i ringa omfattning på andra håll, exempelvis på Sicilien. Även här rör det sig om en gammal druvsort som har grekiskt eller feniciskt ursprung.
Greco (Bianco) är en syditaliensk grön druvsort som troligtvis också har grekiskt ursprung. Odlas alltså inte bara här utan över hela syditalien. Till druvfamiljen räknas Grechetto, Greco di Tufo, Pignoletto (Emilia-Romagna), m.fl. druvsorter. Siciliens Grecanico och de blå druvsorterna Greco Nero och Grechetto Rosso och är inte besläktade. Obs! att det i Kalabrien finns ett dessert vin, Greco di Bianco, gjort på druvan Greco, men där namnet snarare antyder att vinet kommer från staden Bianco. Rörigt va? Hur som helst så är vinerna småaromatiska med dofter/smaker av blommor och tropisk frukt. En besk eftersmak skall vara kännetecknande.
Falanghina är Kampaniens egna kvalitetsdruva även om även denna odlas i liten skala även på andra håll i södra Italien. Här ingår den i de flesta (12 av 20) av regionens appellationer. Falanghina kan ha varit druvan bakom Falernum, ett av romarnas främsta viner.
Områden.
Kampanien består av de fem provinserna; Caserta, Napoli och Salerni ute vid kusten (från norr till söder), och Benevento och Avellino, inne i landet.
AVELLINO-provinsen. Greco di Tufo, Fiano di Avellino och Taurasi ligger alla i den starkt kuperade Avellino provinsen öster om Napoli (både staden och provinsen). Vinodlingarna ligger på en altitud på 250-700 möh, och jordmånen är övervägande vulkanisk. Generellt så är marken uppdelad på många småodlare som traditionellt sålt druvorna till större firmor, men fler och fler av odlarna gör nu sina egna viner. Typiskt är också att producentena gör viner från flera av appellationerna (om inte från alla tre). Irpinia IGT är namnet på lanvinsappellationen som också används.
Taurasi DOCG.
Taurasi lagras i minst 36 månader, varav minst 12 på fat (ek/ kastanj). För Taurasi Riserva gäller minst 48 månaders lagring, varav minst 18 på fat (ek/kastanj). Ledande producenten är Mastroberadino, som ofta räknas som synonymt med Taurasivin.
Taurasi upphöjdes till DOCG 1993 och räknas tillsammans med Lukaniens Aglianico del Vulture DOC som Italiens förnämsta Aglianico viner. Appellationen omfattar hela 17 kommuner där Taurasi, som gett namnet till appellationen, är en. Den uppodlade arealen är på 260 ha (år 2000).
Exempel på bra producenter är; Antonio Caggiano, Feudi di San Gregorio, Mastroberardino, Salvatore Molettieri, Struzziero, m fl.
Salvatore Molettieri. Mastroberardino må vara den ledande producenten men bäst är nog ändå lilla Salvatore Molettieri som med enbart 7 ha gör superviner.
Fiano di Avellino DOCG.
År 2000 var den uppodlade arealen på 240 ha, men här händer mycket och 1991 var arealen endast 40 ha. Fiano di Avellino blev upplyft till DOCG status så sent som år 2003 tillsammans med Greco di Tufo DOCG nedan. (Blev DOC 1978.)
Vinerna är lite speciella i det att de behöver flasklagring för att utveckla sig. Vissa av vinerna doftar/smakar nämligen ingenting om de dricks för unga. Men de bästa har en underbar doft/smak av; blommor, tropiska frukter, päron, rostade hasselnötter och honung. Vissa av producenterna gör fatade "versioner". Vinet finns torrt, till sött, och som mousserande.
Namnet Fiano kommer av "romerskans" (Apianum, api betyder bi) och har betydelsen "drar till sig bin", vilket beror just på att druvorna pga sin höga sockerhalt drar till sig bin. Tillnamnet Apianum får förekomma på etiketten.
När det gäller druvinnehållet så måste minst 85% vara Fiano druvan. Resterande max 15% får utgöras av Greco, Coda di Volpe och/eller Trebbiano Toscano.
Exempel på bra producenter är; Antonio Caggiano, Romano Clelia (Colli di Lapio), Colli Irpini, Feudi di San Gregorio, Mastroberardino, Struzziero, Terredora, Vadiaperti, m.fl.
Romano Clelia är en liten vinproducent som måste nämnas då vinet Colli di Lapio Fiano di Avellino lär vara en höjdare. Så lycka till med att försöka hitta en flaska...
Greco di Tufo DOCG.
Greco di Tufo är ett historiskt vitt vin, gjort även det på en druva som heter som vinet, Greco di Tufo (klon av Greco Bianco). Greco, som har grekiskt ursprung, odlas i några byar runt Tufo norr om Avellino. Även mousserande (spumante) vin görs. Dofter/smaker som förekommer är persika och mandel.
Greco ti Tufo blev upplyft till DOCG status så sent som år 2003 tillsammans med Fiano di Avellino DOCG ovan. Den uppodlade arealen är 430 ha (år 2000) och appellationen omfattar åtta kommuner varav Tufo är en. Även här har mycket hänt och arealen var 1990 nere under 180 ha. (Blev DOC 1993.)
Appellationen omfattar alltså druvrena viner på huvudsakligen Greco, men upp till 15% av druvan Coda di Volpe får ingå enligt appellationsreglerna. För de mousserande vinerna gäller ett lagringskrav på 36 månader på flaska.
Exempel på bra producenter är; Antonio Caggiano, Mastroberardino, Feudi di San Gregorio, Terredora di Paolo, Struzziero, Benito Ferrara, Colli Irpini, Vadiaperti, Di Meo och Villa Raiano.
CASERTA-provinsen. Falerno del Massico och Asprinio di Aversa är två appellationer så båda ligger i Caserta provinsen, alltså den provins som ligger vid kusten och längst norrut i regionen.
Falerno del Massico DOC.
Falerno är ett vin med klassiska anor även om dagens appellation skapades först 1989. Det var nämligen härirfrån som romarnas mest efterteraktade vin Falernum kom ifrån. Ett vin som troligtvis gjordes på den gröna druvsorten Falanghina, i likhet med dagens vita Falerno del Massico. Idag är dock vinet mindre känt och långtifrån ryktbart.
Tre vintyper ingår i appellationen; Bianco, Rosso och Primitivo. De vita vinerna (Bianco), gjorda på Falanghina druvan (100%), är mjuka och torra, med låg syra halt. De röda vinerna (Rosso), gjorda på Aglianico (60-80%) "uppblandat" med Piedirosso, Primitivo och Barbera, är komplexa, med en intensiv färg och doft. Smaken är mjuk, men fyllig, ofta med lite bränd karaktär. Dessutom "inryms" också ett rödvin gjort enbart på Primitivo druvan i appellationen.
För dom röda vinerna, Rosso och Primitivo, gäller även att de måste lagras i minst 12 månader. För viner saluförda som Riserva/Vecchio gäller istället att de måste lagras i minst 24 månader, varav 12 på ekfat.
Exempel på bra producenter är; Villa Matilde, Michele Moio, Masseria Felicia, m.fl.
Villa Matilde är med sina 62 ha Falerno del Massicos största producent men också en av de bästa. Bästa vinet är Falerno del Massico Aglianico Vigna Camarato.
Michele Moio är också mer än nämnvärd. Gör ett av Italiens bästa Primitivo viner, Falerno del Massico Primitivo, men kan också ståta med att ha bästa möjliga stöd. Sonen Luigio Moio är nämligen enolog och professor vid universitetet i Napoli och är rådgivare för ett antal topproducenter.
Asprinio di Aversa DOCG.
Asprinio appellationen (~600 ha) täcker ett område som går över provinsgränsen mellan Caserta och Napoli, strax norr om staden Napoli. Aversa är namnet på centralorten / kommunen. Även om appellationen är vidsträckt så är produktionen liten och endast ett par producenter utmärker sig...
Vinerna då? Asprinio druvan är full av syra och passar därför bra till mousserande vin vilket också ingår i appellationen, men den används också till produktion av vinäger (ättika)... Hur som helst så görs här även stilla viner.
Appellationen omfattar alltså både stilla och mousserande (Spumante) viner gjorda på minst 85% av druvan Asprinio. Upp till 15% av andra gröna druvsorter får ingå.
Exempel på bra producenter är; Cantine Caputo och Grotta del Sole.
BENEVENTO-provinsen ligger efter Caserta och Avellino provinserna när det gäller kvalitet, men ligger före när det gäller kvantitet. Härifrån kommer nämligen hela 40% av regionens viner. De mest odlade druvorna är; Sangiovese, Trebbiano och Malvasia, men det är druvor som Aglianico (Aglianico del Taburno DOC), Falanghina (Sant'Agata dei Goti DOC) och Piedirosso som ger dom bästa vinerna.
Aglianico del Taburno / Taburno DOC
Taburno är en appellation som omfattar hela 13 kommuner på Taburno massivet direkt väster om huvudorten Benevento, och vid "foten" av berget Monte Taburno. Kyliga nätter är det som utmärkar appellationen och är gynnsam framförallt Aglianico druvan.
Aglianico del Taburno är en enskild appellation för Aglianico druvan (skapad 1986), medan Taburno appellationen (tillkom 1993) innehåller ett flertal olika vinyper, Rosso, Bianco, druvrena röda viner på Piedirosso, och druvrena vita viner på; Falanghina, Greco och Coda di Volpe.
För Rosso gäller druvsammansättningen; 40-50% Sangiovese, 30-40% Aglianico, och max 30% övriga blå druvsorter. För Bianco; minst 70% av Trebbiano Toscano och/eller Falanghina, och max 30% andra gröna druvsorter. För dom druvrena vinerna gäller att de måste innehålla; minst 85% av angiven druvsort och upp till 15% av andra gröna resp. blå druvor. Dessutom görs här ett mousserande vin (Spumante) på; 60-70% Coda di Volpe och/eller Falanghina och upp till 40% av andra druvsorter.
Bäst är de rena Aglianico vinerna som också dominerar och utgör 40-50% av produktionen. Görs även som rosé (Rosato). Vinerna måste lagras minst 24 månader, medan viner märkta Riserva har krav på både högre alkoholhalt och längre lagringstid. Här gäller istället 36 månaders lagring uppdelat på minst 6 månader vardera på fat och flaska.
Exempel på bra producenter är; Cantina del Taburno, Fontanavecchia, Ocone, La Rivolta, m.fl.
Cantina del Taburno är ett kooperativ som gör fantastiskt bra viner. Med 900 ha till förfogande gör man en hel serie med viner där det bästa är Aglianico vinerna Blue Apis och Delius som båda saluförs som IGT del Beneventano. Men man gör också bland regionens bästa Falanghina viner, bl.a. Falanghina Cesco Dell'Eremo och det söta Falanghina Passita Ruscolo.
Sannio DOC
Sannio omfattar i princip hela Benevento provinsen men också många olika vintyper. I princip så kan hela provinsens viner ingå här... (Namnet lär komma från Samnium, ett antikt rike före romarriket.)
De vintyper som ingår är; Rosso, Bianco, Rosato, Spumante, druvrena röda viner på druvorna; Aglianico, Barbera, Sciascinoso, Piedirosso, och druvrena vita viner på druvorna; Coda di Volpe, Fiano, Falanghina, Greco och Moscato.
Rosso och Rosato är Sangiovese dominerade med krav på minst 50% av Sangiovese med inblandning av upp till 50% av andra blå druvsorter. Bianco är gjort på minst 50% Trebbiano Toscano, med upp till 50% av andra gröna druvsorter. När det gäller de druvrena vinerna så gäller en gräns för minst 85% av angiven druvsort med inblandning av upp till 15% av andra gröna resp. blå druvsorter.
För de mousserande (Spumante) vinerna, som görs både vita och rosé, gäller att de måste göras med med champagnemetoden (Metodo Classico) på druvorna; Aglianico, Greco och Falanghina. 12 månaders lagring på sin jästfällning (flaska) innan degorgering.
De bästa vinerna är de druvrena gjorda på druvsorterna Aglianico och Falanghina.
Exempel på bra producenter är; Antica Masseria Venditti, Cantine Caputo, Colli Irpini, Corte Normanna, Di Meo, Feudi di San Gregorio, De Lucia, och Fattoria Torre Gaia.
Solopaca DOC
Solopaca (~950 ha) är en appellation som omfattar 12 kommuner följande floden Calore, ungefär 25 km nordväst om provinshuvudstaden Benevento. Vingårdarna ligger i sluttningar följande floden.
Dominerande druvor är Sangiovese och Trebbiano Toscano, medan de bästa vinerna är dom som är Aglianico dominerande. 6 vintyper omfattas av appellationen; Rosso, Bianco, Rosato, och druvrena viner på Aglianico och Falanghina.
För Rosso och Rosato gäller att vinerna måste göras på; minst 50% Sangiovese och max 50% av andra blå druvsorter. För Bianco; minst 50% Trebbiano Toscano och max 50% av andra gröna druvsorter. För dom druvrena vinerna gäller att upp till 15% av andra blå resp. gröna druvsorter får ingå.
Även mousserande (Spumante) viner ingår i appellationen och måste göras på minst 60% Falanghina med inblandning av upp till 40% av andra gröna druvsorter.
Bästa producenterna är; Antica Masseria Venditti och Corte Normanna.
Sant'Agata dei Goti DOC
Sant'Agata dei Goti (~25 ha) är mer eller mindre skapat av producenten Mustilli och täcker endast själva kommunen Sant'Agata dei Goti, på Monte Taburnos västsluttning. Mustilli slog igenom på 1980-talet med sina Falanghina viner. Men de bästa vinerna är de röda gjorda på Aglianico eller Piedirosso.
Appellationen omfattar ett flertal vintyper; Rosso, Rosato, Bianco, druvrena röda viner på Aglianico och Piedirosso, och druvrena vita viner på Greco och Falanghina. Falanghina vinerna görs även söta på torkade druvor, sk. Passito.
För Rosso och Rosato gäller ett druvinnehåll på; 40-60% Aglianico, 40-60% Piedirosso, och upp till 20% av andra blå druvsorter. För Bianco; 40-60% Falanghina, 40-60% Greco, och upp till 20% av andra gröna druvor. För de druvrena vinerna gäller att minst av druvinnehållet 90% måste härröra från nämnd druvsort.
För de druvrena vinerna på Aglianico gäller att de måste lagras minst 24 månader. Riserva viner minst 36 månader varav 12 på fat. För Piedirosso innebär Riserva att vinerna måste lagras i minst 24 månader. För båda druvsorterna innebär Riserva också ett krav på en högre lägsta alkoholhalt.
Bästa producenten är Mustilli.
SALERNO-provinsen, som ligger längst söderut i regionen, består av de tre appellationerna; Costa d'Amalfi, Cilento och Castel San Lorenzo. Av dessa är det endast Costa d'Amalfi att räkna med när det gäller kvalitetsviner. Dessutom finns här några lantvinszoner sk. IGT's, där faktiskt några av Kampaniens bästa viner ingår, däribland nämnda Montevetrano.
Costa d'Amalfi DOC
Vackra Amalfikusten - Costa d'Amalfi ligger längst norrut i provinsen på den sk. Sorrento halvön, tillsammans med Napoli appellationen Penisola Sorrentina. Förrutom själva läget så gör de här två appellationerna också liknande viner på samma druvsorter.
Vinerna odlas på branta terrasserade odlingar som tyvärr ofta får ge vika för antingen andra druvsorter (ej ingående i appellationen) eller andra fruktodlingar. Appellationen, trots den ringa storleken (~30 ha), har tre underzoner (Ravello, Furore och Tramonti) med krav på en högre lägsta alkoholhalt och ett lägre skördeuttag.
Tre vinyper omfattas av appellationen; Rosso, Rosato och Bianco. För Rosso och Rosato gäller att de måste göras på; minst 40% Piedirosso, max 60% Sciascinoso och/eller Aglianico, och max 20% av andra blå druvsorter. För Bianco gäller istället att de måste göras på; 40-80% Falanghina, 20-60% Biancolella, och max 40% andra gröna duvsorter.
Exempel på bra producenter är; Gran Furor Divina Costiera, Ettore Sammarco, m.fl.
NAPOLI-provinsen, söder om Caserta och Benevento och väster om Avellino, omfattar appellationerna; Cami Flegrei - väster om huvudorten Napoli, Vesuvio - området kring vulkanen, Penisola Sorrentina - som täcker Sorrento halvön, och öarna Ischia och Capri. Bästa vinerna är nog de röda på druvan Piedirosso som betyder "röda fötter" från Campi Flegrei eller Vesuvio.
Campi Flegrei DOC.
Campi Flegrei är en liten appellation (~60 ha) och ligger längt med kusten väster om Neapel (Napoli). Jordmånen är i högsta grad vulkanisk och består mineralrik lera och sand. Det unika är att vinlusen inte trivs och att man här kan odla vinrankerna på sina egna rötter (och alltså inte ympade på amerikanska rotstockar).
Appellationen omfattar vintyperna; Rosso, Bianco, druvrena röda viner på blå druvan Piedirosso och druvrena vita viner på gröna Falanghina. Piedirosso görs också som Riserva, med krav på en högre lägsta alkoholhalt och lagring i minst 24 månader, och som Passito, dvs som söta viner gjorda på torkade druvor. Falanghina görs även mousserande (Spumante) med champagne metoden (Metodo Classico).
För Rosso vinerna gäller att druvsammansättningen skall vara; 50-70% Piedirosso, 10-30% Aglianico och/eller Sciascinoso, och upp till 30% av andra blå druvsorter. För Bianco; 50-70% Falanghina, 10-30% Baincolella och/eller Coda di Volpe, och upp till 30% av andra gröna druvsorter. För de druvrena vinerna gäller att de måste innehålla minst 90% av angiven druvsort med inblandning av max 10% av andra blå resp. gröna druvor.
Exempel på en bra producent är; Grotta del Sole.
Lacryma Christi del Vesuvio Namnet då? Lacryma Christi har fått sitt namn (obs! det finns många versioner) av att Lucifer, när han sparkades ut från himlen, grep tag i en del av den (himlen alltså!) som då gick av och föll ner just i trakten av Neapel. Marken kollapsade och själva Neapelbukten bildades. Själva "tårarna" kommer utav att Gud, som när han kände igen sitt "land" stulet av Lucifer, grät och att tårarna - som föll till marken - gav upphov till att just vinstockar började växa.
Vesuvio är själva grundappellationen och beteckningen Lacryma Christi ställer krav på både lägre skördeuttag och en högre lägsta alkoholhalt. Förutom Lacryma Christi beteckningen som alltså är de bättre vinerna så görs vinerna som tre vintyper; röda (Rosso), rosé (Rosato) och som vita viner (Bianco).
För de Rosso och Rosato gäller att de måste göras på druvorna; minst 50% Piedirosso, 30-50% Sciascinoso, och upp till 20% Aglianico. För de vita Bianco gäller istället att de måste göras på; minst 35% Coda di Volpe, 45-65% Verdeca, och upp till 20% av Falanghina och/eller Greco.
Exempel på bra producenter är; Cantine Caputo, De Falco, Mastroberardino, Saviano, m.fl.
DOC-Appellationer;
Vesuvius är en aktiv vulkan och den enda sådana på europeiska "kontinenten". Obs! att Italien har ytterliggare tre aktiva vullkaner men dessa ligger alla på öar ute i Tyrrenska havet. Vesuvius har haft många utbrott och det senaste inträffade 1944. Kändaste utbrottet är utan tvekan år 79 e.kr. då staden Pompeji begravdes. Två ytterliggare städer begravdes nämligen Stabiae som låg precis vid vulkanens fot och Herculaneum. 2000 personer tros ha dött I Pompeji och upp emot 10000 totalt I närhområdet. Pompeji återupptäcktes (och grävdes ur) 1748 efter att ha varit bortglömt... Romerska stadsmanen (och historikern) Plinius den äldre, som kommenderade den romeska flottan vi Misenum, dog av "gasförgiftning" som en följd av utbrottet. Hans brorson Plinius den yngre har lämnat kvar detaljerade vittnesmål, i form av bevarade brev, om utbrottet och var också den första att beskriva fenomenen med stora flodvågor, sk. tsuanmis. Idag används termen Plinian för våldsamma vulkanutbrott...
[ Tavlan: Sebastian Pether - 1825 ]
Silvia Imparato's Montevetrano är kampaniens egen "super tuscan" (se Toscana) och håller världsklass. Montevetrano Colli di Salerno är ett lantvin (IGT - Indicazioni Geografiche Tipiche) gjort på Cabernet Sauvignon (60 %), Merlot (30 %) och Aglianico (10 %), och är mognat på enbart ny fransk ek. Montevetrano är ett av Italiens absolut främsta viner och får tre glas i Gambero Rosso vart och varannat år.
Druvsorter.
Kampaniens bästa rödviner är de speciella Taurasivinerna gjorda, i en zon nordöst om staden Avellino, på den lokala druvan Aglianico, ibland uppblandat med (upp till 15%) Barbera, Piedirosso och Sangiovese. De är packade med aromer, och doftar av portvin och russin.
Fiano di Avellino är ett känt vitt vin och kanske också det bästa vita från södra Italien. Huvudsakligen så görs det på druvan Fiano odlat på kullar runt Avellino (därav namnet). Avellino är nämligen både namnet på liten stad och en provins, men själva appellationen omfattar hela 26 kommuner.
Falerno del Massico (~90 ha) omfattar fem kommuner och druvorna odlas på Monte Massico's (därav namnet) sluttningar, i gränslandet mellan norra Kampanien (provinsen Caserta) och Latium. Falerno DOC heter den mer okända Latium appellationen.
Alberata. En rolig detalj är att druvsorten är riktigt gammal och att etruskernas gamla uppbindningsteknik Alberata Aversana fortfarande används. Detta skrivs ibland ut på etiketten som just "Alberata". Uppbindningssättet innebär att rankorna slingrar sig upp på stammen av en poppel. Metoden är idag modifierad och man har spänt ståltråd mellan träden och vinplanterna når en höjd på upp till 15 meter. Max skördeuttag uttrycks bl.a. som 4 kg per kvadratmeter. Resultatet blir en vägg av vin...
(under Vesuvio DOC).
Lacryma Christi ("kristi tårar") finns både som vitt, rött, och rosévin, och är ett vin som "växer" på vulkanen Vesuvius sluttningar. Finns också mousserande, förstärkta och söta varianter. Det förekommer även viner på annat håll som också heter Lacryma Christi.
Lars Jonsson