[ Allmänt / Kvalitetsindelning / Områden (inkl. karta) ]
Friuli-Venezia Giulia omfattar följande områden/appellationer, bl a;
DOCG-Appellationer;
DOC-Appellationer;
Allmänt (Friuli-Venezia Giulia).
Friuli (Friuli-Venezia Giulia) ligger lite för sig självt längst upp i nordöstra Italien, gränsande både till Österrike i norr och till Slovenien i öster. Västerom ligger Venetien och i söder Adriatiska havet. Här odlas många olika druvsorter (både franska, tyska och lokala), med vilka det också tillverkas många olika viner, de flesta druvspecifika (sk "varietal wines").
Friuli består av appellationerna; Carso, Colli Orientali del Friuli, Colli Orientali del Friuli Picolit (DOCG), Collio Goriziano (Collio), Friuli Annia, Friuli Aquileia, Friuli-Grave, Friuli Latisana, Isonzo, Lison-Pramaggiore (Venetien) och Ramandolo (DOCG). De bästa är Colli Orientali del Friuli, Collio Goriziano och Friuli Isonzo, alla liggande vid den slovenska gränsen. Friuli-Grave är dock den appellation som producerar mest vin.
Orsaken till att just appellationerna (Colli Orientali del Friuli och Collio) vid slovenska gränsen gör bra viner är just deras bergsläge, med bl a terrasserade vinodlingar. Det är luftväxlingen av luftströmmar mellan alperna och adriatiska havet som här "skapar" ett gynnsamt mikroklimat. Undantaget är just Friuli Isonzo som på "slättland" ändå tillverkar högkvaltitativa viner.
Förutom druvspecifika viner så tillverkas också högkvalitativa blandviner, såsom;
Girolamo Dorigos "Montsclapade", som är en blandning av Cabernet Sauvignon, Cabernet Franc och Merlot. Abbazia di Rosazzos "Ronco del Roseti" som består av samma fyra bordeauxdruvor som ovan samt Limberger, Refosco och Tazzelenghe. Abbazia di Rosazzos "Ronco delle Acacie".
Klimat.
Friulien är historiskt och klimatmässigt indelat i en västlig och en östlig del. Klimatet påverkas starkt både av bergen i norr (och öster) och (framförallt) av Medelhavet i söder, och är milt och tempererat.
I väst råder det ngt mer inlandsklimat (åtminstone i stora "platta" Grave del Friuli) men främst är det den lägre topografin och avståndet från Alperna (Juljske Alperna), som gör att här blir något varmare och mer lämpligt för röda viner.
I öst så ligger ligger de bästa odlingarna på en högre altitud (100-400 möh), på sluttningar med god solexponering. Här råder det större skillnader mellan dygnets temperaturer. Förhållanden som passar ypperligt om det är friska vita viner man vill göra.
Produktionsdata.
Friuli har en areal på runt 20 500 ha och producerar ungefär 1.15 miljoner hl/år (gäller 2005). Av denna produktion så är över 60% DOC/DOCG klassificerat. Här finns runt 1400 producenter. Kooperativ står för 33% av produktionen.
De flesta av vinerna (59%) är vita (när det gäller DOC/DOCG så är hela 2/3 av vinerna vita) och regionen är enligt många Italiens främsta när det gäller vita viner. Den enda region som kan konkurrera när det gäller att kvantitavt göra så mycket bra vita viner är Trentino-Alto Adige.
Druvor.
Här odlas mängder med druvsorter och hela 47 st olika är tillåtna. De flesta av dessa förekommer dock ytterst sparsamt och i tabellen nedan visas bara de kvantitativt viktigaste. Bland övriga druvsorter ingår följande; gröna druvor; Malvsia Istriana, Picolit, Ribolla Gialla, Riesling (Italico och Renano), Traminer Aromatico, m.fl., och blå druvor; Pinot Nero, Schioppettino, Terrano, m.fl.
Som synes så är inslaget av dom internationella druvsorterna påfallande stort och har varit så ända sedan de 1869 introducerades i regionen av den franska greven Graf Theodor Latour som slog sig ner på en vingård i Collio. Sedan dess har exempelvis Merlot varit den viktigaste blå druvsorten. Den lokala Refosco odlas endast till drygt 3%.
Även när det gäller gröna druvor så dominerar dom internationella stort även om det är en lokal druva, Tocai Friulano, som var den som var mest odlad 1999. (Sedan dess har nog Pinot Grigio gått om…) Picolit är en annan lokal grön druvsort värd att titta närmare på.
Lite om några av druvsorterna:
Merlot...
Tocai Friulano är Friulis egna druvort även om den odlas även på annat håll. Den lär exempelvis vara samma druvsort som Sauvignonasse (Sauvgnon Vert). Från 2007 så kommer namnet troligtvis bara vara Friulano då EU namnskyddat Tocai (Ungerns Tokaji vin).
Refosco är Friulis egen rödvinsdruva som ensamt ger ett plommonlikt och fruktigt vin…
Picolit är en grön druva som även om den inte odlas i så stor omfattning ger det som är Friulis mest kända vin. Denna söta specialitet var tidigare en egen DOC, men ingår numera i appellationen Colli Orientali del Friuli som en vintyp, och som sådan upphöjd till DOCG. (se mer nedan).
Ramandolo DOCG.
Ramandolo (~50 ha) är ett spännande sött vin som 2001 upphöjdes till en egen DOCG appellation (ingick tidigare i Colli Orientali del Friuli, se nedan).
Ramandolo vinerna är gjorda av den vita druvan Verduzzo Friulano (Giallo) odlade längst norrut i Colli Orientali, kring byn Ramandolo nära Nimis. Ramandolo är troligen Friuliens äldsta vinodlingsområde och man vet att Ramandolo serverades påvarna på tidiga 1400-talet. Druvorna odlas på mycket branta, ofta terrasserade odlingar.
Två typer finns, amabile som är halvsött, och passito som är sött. Passito görs på torkade (oftast senskördade) druvor. Resultatet är häftiga karaktärsfulla viner med en viss bitterhet i eftersmaken.
De bästa vinerna är de mjuka halvtorra dessertvinerna från producenten Giovanni Dri. En annan bra producent är Dario Coos.
Colli Orientali del Friuli DOC. Colli Orientali del Friuli (~2000 ha, år 2000), som blev DOC 1970, består av de tre underregionerna; Ramandolo, Cialla, och Rosazzo. (Obs! att Ramandolo också är en egen DOCG appellation - se ovan). Många olika vintyper ingår, men ändå utgörs hela 1/3 den uppodlade av druvorna (gröna) Tocai Friulano och (blå) Merlot.
Många olika vintyper görs alltså, dock mestadels druvspecifika viner (11 vita, 9 röda), men också några blandviner görs, både vita (bianco), röda (rosso) och rosé (rosato). Bäst är de vita druvrena vinerna som ofta är både aromatiska och eleganta. De röda och de vita söta vinerna härifrån är ofta genrellt bättre än de som görs i Collio Goriziano (nedan).
Druvor (druvspecifika viner) som förekommer är; dels de vita; Tocai Friulano, Sauvignon, och Pinot Grigio, följta av druvor såsom; Chardonnay, Malvasia, Picolit, Pinot Bianco, Ribolla, Riesling Renano, Verduzzo Friulano och Traminer Aromatico, och dels de röda; Merlot, Cabernet Franc, och Refosco, följt av druvor såsom; Cabernet Sauvignon, Pinot Nero (Pinot Noir), Prignolo, Schioppettino och Tazzelenghe.
För blandvinerna gäller att de vita (bianco) får göras på samma gröna druvor som ovan i vilka proportioner som helst. För röda (rosso) och rose (rosato) gäller samma sak men att det är dom blå druvorna som gäller.
När det gäller vita viner så dominerar alltså druvrena viner gjorda på Tocai Frulano, följt av Sauvignon eller Pinot Grigio, och när det gäller röda av viner gjorda på Merlot, Cabernet Franc eller Refosco. Men här finns mycket mer att upptäcka…
Schioppettino (Ribolla Nera) är en udda druva som ger intressanta kryddiga viner med en körsbärston. Underzonen Cialla skapades faktiskt för att premiera det arbete som producenter Ronhi di Cialla gjort för bl.a. denna druvsort.
Exempel på bra producenter är; Abbazia di Rosazzo, Borgo del Tiglio, Girolamo Dorigo, Le Vigne di Zamò, Livio Felluga, Dorino Livon, Ronco del Gnemiz, Torre Rosazza, Volpe Pasini, m fl.
Collio / Collio Goriziano DOC.
På 100-250 möh tillverkas mängder med olika viner varav de absolut flesta alltså är vita. Förutom de druvspecifika (12 vita, 5 röda) vinerna så görs här även några på blandade viner (Collio Bianco och Collio Rosso). Dominerar gör de druvrena vinerna på Tocai Friulino respektive Pinot Grigio. När det gäller Sauvignon och Chardonnay så görs dessa både med och utan fatlagring.
Man skiljer på "låga Collio", med mildare klimat (större inflytande av Adriatiska havet), och "högre" Collio som ligger högre upp (upp till 270 möh) och mer påverkas av kalla bergsvindar.
Druvor (druvspecifika viner) som förekommer är; dels de vita; Tocai Friulano, Pinot Grigio, Pinot Bianco, Sauvignon, Chardonnay, Malvasia, Müller-Thurgau, Picolit, Ribolla, Riesling Italico, Riesling Renano, och Traminer Aromatico, och dels de röda; Cabernet Franc, Cabernet Sauvignon, Merlot och Pinot Nero.
När det gäller blandvinerna så görs det ett blandat torrt vitt vin (bianco), som i bland kan vara spritsigt, på huvudsakligen; Ribolla, Malvasia och Tocai Friulano, och ett rödvin (rosso) på huvudsakligen; Merlot, Cabernet Sauvignon, Cabernet Franc och Pinot Noir.
Slutligen så görs det även här (se mer under Colli Orientali del Friuli ovan) söta vita viner på den gröna Picolit druvan.
Exempel på bra producenter är; Borgo Conventi, Borgo del Tiglio, Livio Felluga, Marco Felluga, Gravner, Jermann, Mario Schiopetto, Venica & Venica, Villa Russiz, m.fl.
Mario Schioppetto...
Isonzo (Isonzo del Friuli) DOC.
Isonzo (1160 ha, 1999) är ett litet område söder om Collio där man redan gör utmärkta kvalitetsvin, och där kvaliteten hela tiden förbättras. Både blandviner, vita (bianco), röda (rosso) och rosé (rosato), och druvspecifika (11 vita och 7 röda) viner görs.
Druvor (druvspecifika viner) är; dels de vita; främst Tocai Friulano, Pinot Grigio, Sauvignon, Chardonnay, men även; Malvasia, Moscato Giallo, Pinot Bianco, Riesling Italico, Riesling Renano, Traminer Aromatico och Verduzzo Friulano, och dels de röda; Merlot, Cabernet Franc, Cabernet Sauvignon, Franconia-Limberger, Pinot Nero,Refosco och Schioppettino. Tocai Friulano (17%) och Merlot (16%) dominerar stort.
När det gäller blandvinerna så gäller att de vita (bianco) får göras på samma gröna druvor som ovan i vilka proportioner som helst. För röda (rosso) och rose (rosato) gäller samma sak men att det är dom blå druvorna som gäller.
Exempel på bra producenter är; Borgo, Masut da Rive, San Daniele, Pierpaolo Pecorari, Ronco del Gelso, Vie di Romans (Gianfranco Gallo), m.fl.
Vie di Romans (fd Gallo) går tillbaka till början på 1900-talet men det var först då Gianfranco Gallo tog över runt 1980 som produktionen ställdes om till kvalitetsproduktion. Namnbytet berodde på påtryckningar från "jävulen själv", nämligen från Gallo i Kalifornien. Nya namnet Vie di Romans refererar till den väg som romarna hade genom områden. Hur som helst så tillverkas här på 34 ha en hel serie av höjdarviner.
Carso DOC.
Carso (87 ha, år 2000) är som en "smal" fortsättning av Isonzo ner mot Trieste. Även om området ligger på en platå så är det väldigt kuperat. Både röda blandviner (rosso) och druvspecifika (6 vita och 4 röda) viner görs.
Druvor (druvspecifika viner) är; dels de vita; Chardonnay, Malvasia Istriana, Pinot Grigio, Sauvignon, Traminer, och Vitovska, och dels de röda; Cabernet Franc, Cabernet Sauvignon, Merlot, och Refosco.
För det röda blandvinet (rosso) gäller att det måste vara gjort på minst 70% Terrano och upp till 30% av andra blå drusorter.
Carso är känt för de tre lokala druvsorter som odlas här, nämligen; de två gröna druvsorterna Malvasia Istrana och Vitovska och den blå druvsorten Terrano. Intressantast av dom tre är Malvasia Istrana som ger dom viner den ingår i en aromatisk doft av honung, exotisk frukt och mandlar.
Exempel på bra producenter är;
Friuli-Grave (Grave del Friuli) DOC.
Friuli-Grave (tidigare Grave del Friuli) omfattar ett stort område (~5500 ha, år 2000) och breder ut sig på bägge sidor om floden Taglimento, och står för en stor del av regionens hela produktion.
Liksom i övriga regionen så är många druvsorter tillåtna och både blandviner, vita (bianco), röda (rosso) och rosé (rosato), och druvspecifika (8 vita, 6 röda) viner görs. Vidare så görs här pärlande och mousserande viner på både Chardonnay, Verduzzo och på blandade druvor.
Druvor (druvspecifika viner) som är tillåtna är; dels de röda; Cabernet Franc, Cabernet Sauvignon, Merlot, Refosco och Pinot Nero (Pinot Noir), och dels de vita; Chardonnay, Pinot Bianco, Pinot Grigio, Riesling Renano, Sauvignon, Tocai Friulano, Traminer Aromatico och Verduzzo Friulano.
När det gäller blandvinerna så gäller att de vita (bianco) får göras på samma gröna druvor som ovan i vilka proportioner som helst. För röda (rosso) och rose (rosato) gäller samma sak men att det är dom blå druvorna som gäller.
Exempel på bra producenter är; Borgo Magredo, Pighin, Vignetti la Monde, Vignetti Pittaro, m.fl.
Friuli Aquileia (Aquileia del Friuli) DOC.
Här (tidigare "bara" Aquileia) så tillverkas, liksom i områdets övriga appellationer, ett flertal olika druvspecifika viner (4 röda, 8 vita). Förutom dessa så görs även ett rosévin på blandade bordeauxdruvor och ett mousserande Chardonnay vin.
Druvor (druvspecifika viner) som är tillåtna är; dels de röda; Cabernet Franc, Cabernet Sauvignon, Merlot, och Refosco, och dels de vita; Chardonnay, Pinot Bianco, Pinot Grigio, Riesling Renano, Sauvignon, Tocai Friulano, Traminer Aromatico och Verduzzo Friulano.
Exempel på bra producenter är; Zonin, m.fl.
Friuli Latisana (Latisana) DOC.
Friuli Latisana sträcker sig från Friuli-Grave, längs Taglimento (floden), till Adriatiska havet. Mestadels görs här druvspecifika viner (6 röda, 9 vita), men även ett rosévin gjort på bordeauxdruvor och ett mousserande Chardonnay baserat vin görs.
Druvor (druvspecifika viner) är; dels de röda; Merlot, Cabernet Sauvignon, Cabernet Franc, Refosco, Franconia-Limberger och Pinot Nero, och dels de vita; Chardonnay, Malvasia, Pinot Bianco, Pinot Grigio, Riesling Renano, Sauvignon, Tocai Friulani, Traminer Aromatico och Verduzzo Friulano.
Exempel på bra producenter är;
Lison-Pramaggiore DOC.
Lison-Pramaggiore (med sina tre provinser; Venice, Pordenone och Treviso) ligger nästan längst västerut av alla Friuli-Venezia Giulia's vinområden och överlappar in i närliggande distriket Venetien (huvuddelen av Lison-Pramaggiore ligger faktiskt i Vetentien). Området är en ihopslagning av de tre fd DOC-områdena; de två röda Cabernet di Pramaggiore och Merlot di Pramaggiore, och det vita Tocai di Lison.
Hur som helst så görs här utmärkta både röda och vita viner (kanske rentav Friuli-Venezia Guilia och Venetiens bästa). Vinerna är oftast druvspecifika (4 röda och 7 vita) och druvor (viner) som förekommer är; dels de röda druvorna; Cabernet Franc, Cabernet Sauvignon, Merlot och Refosco, och dels de vita druvorna; Chardonnay, Pinot Bianco, Pinot Grigio, Riesling Italico, Sauvignon och Tocai Italico och Verduzzo.
Speciellt så rekomenderas vinerna gjorda på Merlot och Cabernet Sauvignon, som är kraftiga, koncentrerade och lagringsdugliga.
Exempel på bra producenter är; Cantine Torresella, Russolo, Santa Margherita, Tenuta Sant'Anna, m fl.
[Källa: Politikens bog om Italiens vin. Siffrorna gäller år 1999.]
Gröna druvsorter:
Blå druvsorter:
Tocai Friulano
Pinot Grigio
Sauvignon
Chardonnay
Pinot Bianco
Verduzzo Friulano14.6 %
14.3 %
8.8 %
8.4 %
6.9 %
3.6 %
Merlot
Cabernet S/F
Refosco
19.6 %
13.5 %
3.2 %
Övriga druvorsorter
7.1 %
Colli Orientali del Friuli Picolit DOCG.
Picolit är en söt specialitet, med doft av honung och torkade dadlar, och är gjort på ädelrötade druvor med samma namn. Ofta är dom också både jästa och lagrade på ekfat. Detta sauternesliknande ädelrötvin är både ovanligt och dyrt, och trots tvivel från vinskribenter, ett spännande och högkvalitativt vin. Picolit var tidigare en egen DOC, men ingår numera i Colli Orientali del Friuli. Picolit "delen" av appellationen upphöjdes till DOCG så sent som 5 januari 2006.
Collio Goriziano (1600 ha, år 2000) är ett bergigt område, mellan floderna Osonzo och Judrio, nära gränsen till Slovenien. Även själva namnet Collio refererar till landskapet då det kommer av Collina som betyder just "kuperat". Hur som helst så har distriktet några av europas bästa mikroklimat för odling av vita druvor, något som också utnyttjas och resulterar i högklassiga vita viner.
Lars Jonsson