© Lars Jonsson, larsvinsida.vininfo.nu
 
Venetien (Veneto).
[   Allmänt  /  Kvalitetsindelning  /  Områden (inkl. karta)  ]

Venetien omfattar bl a områdena/appellationerna;

DOCG-Appellationer (14 st);

  •  Amarone della Valpolicella DOCG.
  •  Asolo Prosecco DOCG.
  •  Bagnoli Friularo / Friularo diBagnoli DOCG.
  •  Bardolino Superiore DOCG.
  •  Colli di Conegliano DOCG.
  •  Colli Euganei Fior d'Arancio / Fior d'Arancio Colli Euganei DOCG.
  •  Conegliano Valdobbiadene Prosecco DOCG.
  •  Lison DOCG.
  •  Montello Rosso / Montello DOCG.
  •  Piave Malanotte / Malanotte del Piave DOCG.
  •  Recioto della Valpolicella DOCG.
  •  Recioto di Gambellara DOCG.
  •  Recioto di Soave DOCG.
  •  Soave Superiore DOCG.

    DOC-Appellationer (28 st);

  •  Arcole DOC.
  •  Bagnoli di Sopra /Bagnoli DOC.
  •  Bardolino DOC.
  •  Bianco di Custoza / Custoza DOC.
  •  Breganze DOC.
  •  ColliBerici DOC.
  •  Colli Euganei DOC.
  •  CortiBenedettine del Padovano DOC.
  •  Delle Venezie DOC (DOC 2017, Trentino, Venetien, Friulien).
  •  Gambellara DOC.
  •  Garda DOC.
  •  Lessini Durello / Durello Lessini DOC
  •  Lison-Pramaggiore DOC.
  •  Lugana DOC.
  •  Merlara DOC.
  •  Montello Colli Asolani DOC.
  •  (Monti-Lessini DOC (obs! numera Lessini Durello)).
  •  Piave DOC.
  •  Prosecco DOC (Venetien, Friulien).
  •  Riviera delBrenta DOC.
  •  San Martino dellaBattaglia DOC (Lombardiet, Venetien).
  •  Soave DOC.
  •  Valdadige / Etschtaler DOC.
  •  Valdadige Terradeiforti / Terradeiforti DOC.
  •  Valpolicella DOC.
  •  Valpolicella Ripasso DOC.
  •  Venezia DOC.
  •  Vicenza DOC.
  •  Vigneti della Serenissima / Serenissima DOC.

    Allmänt (Venetien).

    Venetien/Veneto sträcker sig från floden Po till Österikes gräns, mellan Lombardiet och Trentino-Alto Adige i väster, och Friuli-Venezia Giulia och Adriatiska havet i öster.  Regionen består av sju provinser;  Belluno och Trevesio i norr;  Verona, Vicenza, Padova, och Venezia i centrum från väster till öster;  och Rovigo i Söder.  De mesta vinerna kommer från Podalen, mellan Gardasjön i väster och Venedig i öster.  De bästa dock från dalens norra kant (områdena beskriva mer i detalj nedan).  Staden Verona är centrum för den Italienska vinnäringen, bl.a. så är det här som vinmässan, Vinitaly, anordnas varje år.

    Venetiens mest kända viner är framförallt Prosecco och vinerna ifrån Valpolicella (Ripasso, Recioto och Amarone) och Soave.  Bästa är de kraftfulla Amaronevinerna från Valpolicella.  Reciotovinerna görs på sk passitodruvor, vilket är druvor som har legat och torkat i speciella torkrum (se mer under Valpolicella nedan).  Detta ger en koncentrering av både smak och sötma.

    Produktionsdata

    Venetien är Italiens kvanitativt största vindistrikt med en total produktion på 10,145 miljoner hl/år, varav 57% är vitt vin, medan 43 % är rött.  Närmast följer regionerna Apulien (8,792 milj), Emilia-Romagna (7,039 milj) och Sicilien (5,323 milj).

    Även när det gäller sk kvalitetsviner så är man störst med 5,732 miljoner hl per år (att jämföra med tvåan Piemontes 2,120 miljoner).  Piemonte och Venetien står tillsammans för över 40% av Italiens alla DOC/DOCG viner.  I Venetos fall så är idag 56% av produktionen DOC/DOCG klassat (att jämföra med Piemontes 83%).  Regionen har idag 42 DOC/DOCG-appellationer, varav 14 har den högsta klassningen DOCG.  57% av regionens viner är vita och restan 43% är röda. siffrorna gäller år 2016.  [Källa: Inumeridelvino.it, ISTAT]

    De kvantitativt tio största DOCG/DOC'erna är (2015/*2014):

    Appellation Produktion
    [hl]    		 Areal
    [ha]
    1. Prosecco DOC 3 468 053 23 979
    2. Conegliano Valdobbiadene
    Prosecco DOCG    		 668 806 7 195
    3. Soave DOC/
    Recioto di Soave DOCG/
    Soave Superiore DOCG    		 505 650* 5 436*
    4. Valpolicella DOC/
    Valpolicella Ripasso DOC     		425 081* 7 435*
    5. Bardolino DOC/
    Bardolino Superiore DOCG    		 195 723* 2 428*
    6. Venezia DOC 161 803 1 967
    7. Lugana DOC 116 042 1 330
    8. Valdadige/Etschtaler DOC 104 413 1 041
    9. Bianco di Custoza/Custoza DOC 94 179 1 197*
    10. Recioto della Valpolicella DOCG/
    Recioto della Valpolicella DOCG    		 88 728* -
        [Källa: Federdoc.]

    Obs! att det fem största appellationerna, dvs Prosecco, Conegliano Valdobbiadene, Soave, Valpolicella och Bardolino, är såpass stora att dom alla är bland Italiens tio största...

    Druvor.

    De mest odlade druvorna är;  röda;  Corvina, Rondinella, Molinara, Merlot, Cabernet Sauvignon och Negrara.  vita;  Garganega, Trebbiano (Ugni Blanc), Glera (fd. Prosecco), Pinot Grigio (Pinot Gris), Pinot Bianco (Pinot Blanc), Chardonnay, Tocai Friulano, och Vespaiola.

    Corvina är utan tvekan den ledande röda kvalitetsdruvan, då den står för strukturen i Valpolicella (inkl Recioto och Amarone) och i Bardolino, där den är uppblandad med Rondinella, Molinara och ibland med andra druvor exempelvis ovanliga Negrara.  Corvina ger fruktiga, oftast lätta till medelfylliga, röda viner med en viss mandelton.

    Garganega är en gammal druva, antagligen av grekiskt ursprung, som här utgör stommen i Soave, och kan ge delikata Chardonnayliknande viner, ofta uppblandade med bl a Trebbiano di Soave, och Chardonnay.

    Områden.

    Som vanligt i Italien är några av ursprungsområdena (appellationerna, vindistrikten uppdelade) i två delar där den bättre har tillnamnet "Classico".  De mest kända urspungsområdena för vin är Prosecco, Valpolicella, Soave och Bardolino.  Bästa vinerna kommer helt klart från Valpolicella för röda viner och Soave för vita.

     

    Bardolino DOC / Bardolino Superiore DOCG.
    [Bardolino (inkl. Superiore): 2 428 ha, 195 723 hl/år, 2014]

    Appellationen Bardolino ligger direkt öster om, och i direkt anlutning till, Gardasjön, och omfattar de två kommunerna Bardolino (också ett samhälle) och Garda, samt delar av 14 andra kommuner.  Alla i provinsen Verona.

    Liksom för många andra områden i Italien så görs här, inom appellationen, både flera olika typer av vin och flera olika kvalitéer.  Här förekommer, förutom vanlig Bardolini Rosso, exempelvis Bardolino med tilltalsnamnen (indikerar typ);  "Novello" för lätta röda unga Beaujolais Noveau liknande viner, "Chiaretto" för lätta och friska roséviner och "Spumante" för pärlande och mousserande viner. 

    Dessutom förekommer kvalitetsbegreppen "Classico" och "Superiore".  Bardolino Classico indikerar att vinerna kommer från det "ursprungliga" området runt lilla byn Bardolino (eg Bardolino, Garda, Lazise, Affa, Costermano och Cavaion).  Oftast innebär classico begreppet att vinerna har högre kvalitét då många områden expanderat ut på områden med sämre förutsättningar (terroir).  Bardolino Superiore däremot betecknar vin med dels högre alkoholhalt och dels sådana som lagrats i minst ett år.  Potentialen att vara allra bäst har alltså Bardolino Superiore som numera (fr.o.m. år 2001) är DOCG klassad.  Alla Bardolino är föhållandevis alldagliga lätta torra röda viner.

    När det gäller druvsorter så gäller för den allmännare Bardolino appellationen att vinerna får innehålla;  35-80% Corvina Veronese och/eller Corvinone (dock max 20%), 10-40% Rondinella, max 15% Molinara, upp till 20% av andra lokala druvsorter som ingendera får överstiga 10%.  Samma regler för röda (Rosso) som rosé (Chiaretto) och mousserande (Spumante).

    Druvorna som används är alltså främst; Corvina, Rondinella och Molinara.  Alltså samma druvor som för Valpolicella, men oftast används här mindre av den bättre druvsorten Corvina.  Observera att andra druvor både är tillåtna och förekommer!  Som bäst har Bardolino smak/doft av;  mogna körsbär och lite bittermandel.  Rosévinerna, Bardolino Chiaretto, görs med samma druvor som dom röda men skalkontakten (innan jäsning) har reducerats till några timmar.

    Exempel på bra producenter är;  Cavalchina, Guerrieri Rizzardi och Corte Gardoni.  Generellt finns mycket bättre viner på annat håll (t ex i Valpolicella nedan).  I övrigt rekommenderas i stort sett samma producenter som för Soave och Valpolicella.

     

    Gambellara DOC / Recioto di Gambellara DOCG.
    [Gambellara (inkl. Recioto): 221 ha, 16 297 hl/år, 2014]

    Liten appellation (fyra kommuner i provinsen Vicenza, däribland Gambellara) som producerar allehanda vita viner, båder torra och halvsöta, till söta viner.  Gambellara Bianco är den torra varianten.  När det gäller söta viner görs både en recioto variant - Recioto di Gambellara - och en vin santo variant - Vin Santo di Gambellara.  Recioto di Gambellara är ett halvsött, stilla, pärlande eller mousserande, medan Vin Santo di Gambellara är ett stilla sött vin.

    Så sent som 2008 så upphöjdes delar av appellationen, Recioto di Gambellara, till DOCG.  Detta inkluderare även dom ovanligare mousserande vinerna Recioto di Gambellare Spumante.

    Vin Santo.  Både recioto och vin santo får sin sötma av att dom görs på torkade druvor - passitodruvor.  Skillnaden mellan dom är att vin santo lagras på ekfat som täpps igen och alltså inte fylls upp vilket är brukligt.  Detta gör i att faten under lagringen (gm avdunstning) får en luftspalt (ullage) resulterande i att vinet får en oxidationston.

    Druvor som används är;  minst 80 % Garganega och resten Chardonnay, Pinot Bianco, och/eller Trebbiano (di Soave och/eller Toscano).  Druvorna kan komma från någon av byarna/kommunerna;  Gambellara, Montebello, Vicentino, Montorso, och Zermeghedo.

    Exempel på bra producenter är;  Cavazza, La Biancara och Zonin (se Valpolicella nedan).  La Biancara är solklart bästa producenten och gör bl a Recioto och Vendemmia Tardiva (gjort på sent skördade druvor).

     

    Soave DOC / Soave Superiore DOCG / Recioto di Soave DOCG.
    [Soave (inkl. Superiore och Recioto): 5 436 ha, 505 560 hl/år, 2014]

    Ligger på rad med och öster om, Bardolino och Valpolicella, vid foten av Monti Lessini.  Soave appellationen ligger i provinsen Verona och omfattar hela kommunerna Soave och Monteforte d'Alpone och delar av hela 11 andra kommuner.  Soave är vidare den tredje största av Venetiens ursprungsområden.

    Vitvinsappellationen Soave omfattar två subzoner, Soave Colli Scaligeri och Classico, båda i den mer kuperade östra delen av appellationen.  Soave blev DOC redan 1968, och har sedan dess expanderat kraftigt.  Recioto di Soave blev upplyft till DOCG (1998) följt några år senare (2001) av Soave Classico Superore DOCG.  ("gällande årgångar")

    Soave, som både är Italiens mest kända och mest exporterade stilla vita viner, görs huvudsakligen på druvan Garganega (minst 70%), med inblandning av upp till 30% av Chardonnay och/eller Trebbiano di Soave, och max 5% av andra druvsorter.  Vinet är vanligtvis tunnt och neutralt (ibland lite surt), men de bättre varianterna, egentligen bara de från "det ursprungliga" Classico-området är njutbara med större arom och smak.  De bästa vinerna är dock de DOCG klassade Soave Superiore.  Superiore innebär i Soave att vinerna både har en högre alkoholhalt och har lagrats i minst 6 månader innan de saluförs.  För Riserva gäller istället 12 månader.

    Traditionell Soave är producerad i frånvaro av ek, men idag så experimenterar allt fler med fatlagring.  Smaker / dofter som förekommer i dessa syrarika (ibland Chardonnaylika) viner är;   äpple, citrus, blommor, mandel, päron, tropiska frukter, mineral, (ev. fat) mm.

    Recioto di Soave, passito-versionen, är en DOCG appellation omfattande hela Soave distriket (alltså inte bara Classico delen).  Produktionen är sparsam och vinerna tillverkas på samma sätt som de röda Recioto vinerna från Valpolicella.  Med det menas att vinerna görs på druvor som tillåtets torka (och ev. utvecklat botrytis)  Vinerna är söta, fylliga och intensivt fruktiga med smaker/dofter av;  torkad frukt, honung, nötter, mm.  Recioto di Soave är utan tvekan ett av Italiens bästa dessertviner.

    Här är det viktigt (gäller förresten hela distriktet) att hålla sig till duktiga producenter.  Några av de bästa är;  Anselmi, Bertani, Bolla, la Cappuccina, Fattori & Graney, Gini, Guerrieri Rizzardi, Inama, Lamberti, Masi, Pieropan, Suavia, Tedeschi och Tommasi.

    Pieropan (Leonildo) är kanske den bästa producenten.  Mestadels traditionell och håller kvar vid Pergola Veronese som uppbindningsmetod (visserligen modifierad).  Både Soave och Recioto viner görs.  Bästa vinerna är vingårdsspecifika Vigneto La Rocca, gjort på enbart Garganega, och Vigneto Calvarino, gjort på Garganega och Trebbiano di Soave.  Recioto Le Colombare är Pieropans passito vin som både jäses och lagras på ekfat.  Riktiga höjdarviner, så vem har sagt att inte Garganega är en kvalitetsdruva?

    Anselmi, kanske den bästa producenten vid sidan om Pieropan, beslutade 1999, efter dispyter med myndigheter, att helt enkelt strunta i DOC-reglerna.  Anselmis "I Capitelli" som tidigare såldes som Recioto di Soave, saluförs exempelvis numera som lantvin, Indicazioni Geografiche Tipiche.  Soave Classico Capitel Foscarino är ett vingårdsspecifikt toppvin.

    Gini (Olinti) är nog den främsta utmanaren till Pieropan och Anselmi.  Har tre olika torra (vanliga) Soaves;  en hyggligt standardvin, toppvinet La Frosca (inget av dessa fatlagrade) och fatlagrade Contrado Salvarenza Vecchia Vigne som håller världsklass och delvis är gjort på 70-åriga Garganega stockar uppblandat med Chardonnay.  Vidare gör Gini några av Soaves bästa passito viner, nämnligen;  Renobilis och Col Foscarin.

    Bolla är ett jätteföretag som framförallt är stora i USA, där Bolla mer eller mindre är synonymt med Soave.  Håller dock inte samma klass som;  Pieropan, Anselmi och Gini. 

     

    Valpolicella DOC / Valpolicella Ripasso DOC / Recioto Della Valpolicella DOCG / Amarone della Valpolicella DOCG.
    [Valpolicella (inkl. Ripasso): 7 435 ha, 425 081 hl/år, 2014]
    [Amarone/Recioto della Valpolicella: - ha, 88 728 hl/år, 2014]

    Ursprungsområdet Valpolicella ("dalen med många källor") omfattar - helt eller delvis - 19 kommuner i provinsen Verona, egentligen en serie dalar som alla löper från norr till söder vid foten av Monti Lessini, mellan Bardolino och Soave, öster om Gardasjön.

    Gemensamt för alla ursprungsbeteckningar - Valpolicella, Valpolicella Ripasso, Recioto och Amarone - är bl.a. att det finns två underzoner, urprungliga Classico och Valpantena, och att vinerna skall vara gjorda på druvorna;  40-95% Corvina och/eller Corvinone med en större andel Corvina;  5-30% Rondinella;  och max 25% av andra lokala druvsorter (däribland Molinara och Negrara Trentina) som ingendera för sig självt får överstiga 10%.  Fram till 2003 tillhörde Molinara en av dom obligatoriska druvsorterna. 

    Här görs dels lätta viner, Valpolicella, dels fylligare Valpolicella Ripasso, och slutligen de ännu fylligare passitovinerna Recioto och Amarone som håller världsklass. 

    Valpolicella DOC.

    Valpolcella är lätta till medelfylliga viner liknande dom från Bardolino.  De flesta är enkla, men när dom är som bäst uppvisar dom ändå en charm med sina saftiga körsbärstoner.  Leta efter Valpolicella Classico som härrör från det ursprungliga Valpolicella distriktet och som alltid är bättre.  För Valpolicella märkta Superiore gäller att de dels måste hålla en högre alkoholhalt och dels lagras i minst 12 månader. 

    Valpolicella Ripasso DOC (egen DOC fr.o.m 2010).

    Ripasso är en högklassig Valpolicella som traditionellt förstärkts genom att den hällts på fat innehållande jästfällning (skalrester) från Amarone.  Detta leder till en andra jäsning och ger vinet lite av en recioto karaktär (ripassare betyder just att "göra om någonting").  Vinet får helt enkelt en "sötsur dimension".  Detta är lite av en traditionell Valpolicella och saluförs ibland som Valpolicella Classico Superiore.  Det går att göra ett liknande vin på andra sätt, exempelvis genom att jäsa med lite torkade druvor vid tillverkning av "vanlig" Valpolicella.  Vissa producenter blandar helt enkelt vanlig Valpolicella med Amarone, så möjligheterna är många.

    Recioto della Valpolicella DOCG. 

    Recioto della Valpolicella är ett koncentrerat, (bitter)sött rött vin, gjort av s.k. passitodruvor.  Vidare så görs även även Recioto della Valpolicella Spumante, alltså som ett mousserande rött sött vin.  Något att prova till italiensk hårdost om ni kommer över en flaska.  Den potentiella alkoholhalten efter torkning av druvorna skall vara minst 14% medan alkoholhalten för de färdiga vinerna skall vara lägst 12%.  Även ett lägsta krav på restsocker (ungefär 50g/L) finns så en Recioto ska alltså ha en minsta specificerad ("signifikant") sötma.  Inget krav på minsta lagringstid.

    Passito.  Hemligheten bakom recioto är tillverkningsättet, passito.  Man koncentrerar druvorna genom att låta dem ligga och torka (skrumpna, appassimento på italienska) på mattor på loft eller i speciella torkrum.  Torkade druvor = passitodruvor.

    Recioto.  Ordet recioto härrör från "recie" dialektalt för "öra" refererande till de övre loberna - örorna - på en vindruveklase.  De övre loberna är den delen på klasen som får mest sol och därför också ofta består av de mest mogna druvorna.  För att göra recioto så använder man bara de delar av klasarna som är tillräkligt mogna (om inte hela klasen är det).

    Amarone della Valpolicella DOCG. 

    Amarone är en utjäst variant på recioto som görs torr till halvtorr.  Vinet, som räknas som ett av Italiens finaste, har en mycket mörk röd färg, är alkoholrikt, fylligt och strävt med besk eftersmak (amare betyder just "bitter").  Smaken (doften) är portvinsliknande med toner av russin, kryddor och choklad.  Förr var amarone snarare en typ av recioto och kallades "Amarone Recioto della Valpolicella" (se etiketten ovan).  Recioto och amarone blev egna appellationer 1991.  Potentiella alkoholhalten för torkade druvor ska vara minst 14%, d.v.s. samma som för Recioto.  När det gäller sötma så finns här istället, jmf. med Recioto ovan, ett högsta krav på restsocker (12-16g/L beroende på alkoholhalt) vilket innebär att en Amarone kan variera från att vara torr till halvtorr.  Lagringskravet för Amarone är minst 2 år, för Riserva minst 4 år.

    Recioto är det historiska av de två vinerna och kan härledas ända tillbaka till romartiden och till vinet Retico.  Även om man är oense om hur och när Amarone blir till så är dom flesta överens om att det började någon gång på 1950-talet.  Några av pionjärerna som producerade Amarone tidigt var;  Quintarelli, Bertani, Bolla och Masi.  Länge fortsatte dock den söta Recioton att vara populärast, men med tiden har den torra Amaronen vunnit terräng.  Idag står den för mer än 90% av produktionen.

    Vidare så pratar man om två stilriktningar när det gäller Recioto och Amarone, traditionalister som använder gammal uppbindningsteknik (Pergola Veronese) och torkar druvorna på naturligt ventilerade loft, och modernister som använder modern uppbindningsteknik (ex Guyot) och istället torkar druvorna i moderna ventilerade rum.  Emedan de traditionella vinerna får en högre alkoholhalt och en komplexitet orsakad av delvis botrytisangripna druvor och oxidation, så har de moderna vinerna en lägre alkoholhalt och liknar mer vanliga viner när det gäller friskhet, färg och strävhet.

    Exempel på bra produenter;  Allegrini, Anselmi, Bertani, Bolla, Dal Forno, Guerrieri-Rizzardi, Lamberti, Masi, Pieropan, Giuseppe Quintarelli, Cantina Sociale di Soave, La Ragose, Le Salette, Tedeschi och Tommasi.

    Familjefirman Zonin kan särskilt nämnas då det är en av Europas största vinproducenter.  Räknas som prisvärda, med mycket kvalitet för priset.  Gör bl a Recioto di Gambellara.

    Även modernisten Allegrini (liksom Anselmi, se avsnittet om Soave nedan) har beslutat att för vissa viner strunta i DOC lagarna och tillverka vinerna så som han själv vill.  Detta gör att de två höjdar Valpolicella vinerna; Valpolicella Classico Superiore La Grola och Valpolicella Classico Superiore Palazzo della Torre, från och med 1997 saluförs som lantviner, Indicazioni Geografiche Tipiche.  Detta gör att vinerna numera heter (kort och gott); Anselmi La Grola och Anselmi Palazzo della Torre.  Recioto och Amarone vinerna följer dock fortfarande appellationsreglerna.  Bästa vinet är dock Anselmi La Poja som är gjort på 100 % Corvina Veronese.

    Quintarelli (Giuseppe) som regelbundet gör Venetiens och Valpolicellas bästa viner är ett utmärkt exempel på att traditionalister "kan".  Även enkla Valpolicella Classico Superiore är ett höjdarvin, för att inte tala om firmans passitoviner med Cabernet Franc vinet Alzero i toppen.  Extremt långa lagringstider på stora fat sk Botti är lite av ett kännetecken.

    Dal Forno (Romano) är undantaget som bekräftar regeln.  Gör moderna viner som hör till appellationens bästa trots att vingården ligger utanför Classico zonen med sämre förhållanden. Läge är inte allt… Levererade druvorna till kooperativ fram till 1983 då Romano tog över.  Extremt låga skördeuttag.  Alla vinerna, Valpolicella Superiore (inblandning av Amarone), Recioto och Amarone håller mycket hög kvalitet.  Vidare så gär man också ett vitt passito vin, Nettare, på Garganega.

    Masi är ett av de kändaste namnen och gör mycket bra viner både under sitt eget vinhusnamn Masi, men också genom egendomen Serego Alighieri, som dom sköter.  Även om Valpolicella dominerar så gör man också vin från Appellationerna Bardolino och Soave.  Hade ett tag patent på själva namnet ripasso.  Campiofiorin var tidigare ett ripasso vin men görs numera med governo metoden, dvs med tillsats av torkade druvor innan jäsningen.  Broilio di Campofiorin är däremot en "riktig" ripasso och görs på skalresterna från amaronen Mazzano.  Seregio Alighieri är för övrigt den vingård som självste Dante Alighieri ägde på 1300-talet.  Ägs faktiskt fortfarande av familjen Alighieri.

     

    Bianco di Custoza DOC.
    [1 197 ha, 94 179 hl/år, 2014]

    Bianco di Custoza är en appellation för vita Soave liknande viner som ligger söder om men också delvis överlappar södra Bardolino.

    För appellationen gäller att vinerna skall vara baserade på;  20-45% Trebbiano Toscano, 20-40% Garganega, 5-30% Tocai Friulano och/eller Cortese, och 20-30% Malvasia, Riesling Italico, Pinot Bianco och/eller Chardonnay.  Finns som Superiore med en högsta minsta alkoholhalt, mousserande (Spumante) och som sött passitovin.  Finns bättre vin på andra ställen...

     

    Breganze DOC.
    [400 ha, 14 805 hl/år, 2014]

    Breganze är ett litet område, för en serie av röda och vita (oftast) druvspecifika viner, som förtjänar mer uppmärksamhet.  Många druvor är tillåtna (både internationella och lokala) däribland;  Tocai, Pinot Blanc, Vespaiola, Cabernet, Merlot, Pinot Noir, m fl.  Här görs allt ifrån utmärkta röda viner, över friska torra vita till söta koncentrerade Reciotoliknande skapelser.  Vinerna kan alltså antingen vara druvspecifika eller vara gjorda på druvblandningar.

    Maculan är främsta (och största) producenten i Breganze, och har många olika viner i sitt sortiment.  Gör bl a utmärkta dessertviner, t ex Torcolato som görs av delvis torkade druvor (Vespaiolo, Garganega och Tocai Friulano).  Ett annat vin är Acininobili som är gjort på på ädelrötade druvor (samma som för Torcolato) och som har smak av honung, aprikoser, papaya, kanel, etc.

     

    Lison-Pramaggiore DOC.
    [268 ha, 20 641 hl/år, 2015]

    Lison-Pramaggiore (med sina tre provinser; Venice, Pordenone och Treviso) ligger längst österut av alla Venetiens vinområden och överlappar faktiskt också en del in i närliggande distriket Friuli-Venezia Giulia.  Området är en ihopslagning ("skapad" 1986) av de tre fd DOC-områdena; de två röda Cabernet di Pramaggiore och Merlot di Pramaggiore, och det vita Tocai di Lison. 

    Hur som helst så görs här utmärkta både röda och vita viner (kanske rentav Venetiens bästa).  Vinerna är oftast druvspecifika och druvor (viner) som förekommer är; dels de vita druvorna; Chardonnay, Pinot Bianco, Pinot Grigio, Riesling Italico, Sauvignon, Tocai och Verduzzo, och dels de röda druvorna; Merlot, Cabernet Franc, Cabernet Sauvignon och Refosco dal Peduncolo Rosso.  Speciellt så rekomenderas vinerna gjorda på Merlot och Cabernet Sauvignon, som är kraftiga, koncentrerade och lagringsdugliga.

    Exempel på bra producenter är;  Bosco del Merlo, Cantine Torresella, Mosole, Podere de Ger, Russolo, Santa Margherita, Tenuta Sant'Anna, Villa Frattina, m fl.

     

    Piave (eller Vini del Piave) DOC.
    [485 ha, 32 034 hl/år, 2015]

    Piave är det stora området väster, och söder, om Lison-Pramaggiore.  Även här produceras druvspecifika viner. Druvor som används är; dels de röda; Merlot, Cabernet Franc, Cabernet Sauvignon, Pinot Nero och Raboso, och dels de vita; Chardonnay, Tocai, Pinot Bianco, Pinot Grigio och Verduzzo.  Även här är Merlot och Cabernet Sauvignon vinerna bäst.

    Stora kvalitetsskillnader mellan olika producenter.  Några bättre är;  Molon-Traverso, Ponte, Castello di Roncade, Rechsteiner, m fl.

     

    Prosecco DOC / Conegliano Valdobbiadene Prosecco DOCG / Asolo Prosecco DOCG.
    [Prosecco: 23 979 ha, 3 468 053 hl/år, 2015]
    [Conegliano Valdobbiadene: 7 195 ha, 688 806 hl/år, 2015]
    [Asolo: 931 ha, 61 854 hl/år, 2015]

    Prosecco, det mousserande italienska vinet på druvan Glera, har tagit världen med storm.  Även om vinet funnits sedan tidigare, som Prosecco di Conegliano-Valdobbiadene, så är urprungsmärkningen Prosecco DOC från 2009 en succé (om än med komplikationer*).  Från 2010 till 2015 så har Prosecco tredubblat sin produktion, fördubblat sin areal, och är nu helt ohotad italiens största ursprungsmärkning (appellation).  Prosecco producerar 50% mer vin än 2:an, 3:an och 4:an (Montepulciano, Chianti och Asti) tillsammans.

    Den enkla Prosecco appellationen är enorm och täcker stora delar av nordöstra Italien, närmare bestämt fem av sju provinser i Venetien (Belluno, Vicenza, Treviso, Padua och Venice) och hela Friulien (alla provinser;  Pordenone, Udine, Gorizia och Trieste). Runt 80% av produktionen kommer från Venetien och resterande 20% från Friulien, Friuli-Venzia Giulia.

    Komplikationer...  Expansionen är nämligen inte bara positiv.  Med den följer skövling av natur för etablering av nya odlingar, miljöproblem med jordbrukskemikalier och protester från lokalbefolkning.  Troligtvis så kommer Prosecco gå samma öde till möte som Emilia-Romagnas Lambrusco med statsfäst maximal produktion.

    Ursprunglig och bättre Prosecco hittar man istället i urprungsområdena Conegliano Valdobbiadene Prosecco DOCG, en mycket mer begränsat ursprungsområde runt städerna Conegliano och Valdobbiadene i provinsen, och Asolo Prosecco DOCG.  Båda dessa ursprungsområden omfattar bättre kullriga lägen i provinsen Treviso.

    Prosecco är för många ett mousserande vin (spumante), men här görs även både lättmousserande (frizzante) och stilla viner (tranquillo).  Egentligen, vilket är vanligt i Italien, så var det den sent mognande vita druvan som hette Prosecco och som gett namn till både vinerna och appellationen.  2009 i samband med att såväl Prosecco DOC skapades och Conegliano Valdobbiadene upplyftes till DOCG så bytte också druvan namn till Glera.  Prosecco har därmed också blivit skyddat i enlighet med europeisk vinlagstiftning.  Traditionellt var vinerna halvsöta och lätt mousserande, medan dom idag oftast är torra och mousserande.  Typisk för druvan är att vinerna ofta får en något bitter eftersmak.

    Proseccon - den mousserande - utgör, tillsammans med vit persikojuice, beståndsdelarna i Venedigs mest berömda drink, nämligen Bellini.  Bellini var för övrigt Ernest Hemmingway's favorit drink vid Harry's Bar i just Venedig.  Giovanni Bellini, som inspirerat till drinken, var en 1400-tals konstnär från Veneto.

    Prossecco är liksom Asti (Piemonte) oftast tillverkat enligt Cuve Close metoden (charmat- eller tankmetoden) vilket innebär att man jäser (andra jäsningen) långsamt vid låg temperatur i trycksatt ståltank, vilket gör att den bildade koldioxiden "fångas upp" och löser sig i vinet.  Klarning och buteljering sker under tryck för att "bevara bubblorna" i vinet.  Metoden räknas som underlägsen méthode traditionelle (champagnemetoden).

    Exempel på bra producenter är;  Nino Franco, Ruggeri & C, Adami, Merotto, Bortolomiol, Sorelle Bronca, Malibran, Bellenda, Bianca Vigna, m fl.

    • [  Tillbaka till kartan.  ]
     
    2018-01-21
    Lars Jonsson