© Lars Jonsson, larsvinsida.vininfo.nu
 
Jura   (Vinområde i östra Frankrike)
Allmänt (Frankrike) /  Vinlagar, klassindelning /  Klassiska områden (karta) ]

Jura (1600 ha) är ett gammalt vinområde som ligger vid Jurabergens fot, 10 mil öster om Bourgogneslätten, i departementet Jura (i regionen "Franche-Comté").  De flesta vingårdarna ligger i ett band, mellan städerna Arbois i norr och Lons le Saunier i söder, på 250 till 500 meters höjd (över havet).  Man kan säga att denna uppodlade areal återfinns på sluttningar upp mot Jurabergen, speglande Côte d'Or, på andra sidan Saône (floden).

Jurabergen, som har gett namn åt den geologiska perioden Jura (150 miljoner år sedan), är ett gammalt vinområde.  Redan innan romarna utvecklade vinodlingen odlades det vin här.  Populärast var vinerna dock under senare delen av 1800-talet, då arealen - som mest - uppgick till runt 20 000 ha, innan vinlusen (phylloxeran) slog till.  Hundra år senare, inkluderande två världskrig, så har vinregionen fortfarande inte återhämtat sig.

Man producerar nästan alla typer av vin, röda och vita, torra och söta, och mousserande viner.  Det speciella är de för området typiska vinerna, dels det söta "stråvinet" Vin de Paille som är gjort på torkade druvor och dels det sherryliknande "nötaktiga" "gula vinet" Vin Jaune (se mer nedan).

Trots att Lons le Saunier är departementshuvudstaden så är det Arbois som dominerar när det gäller vin och vinhandel.  Arbois är för många känt som Louis Pasteurs hemstad, samtidigt som staden huserar Juras dominerande producent och vinhandlare, Henri Maire.

Vetenskapsmannen, kemisten och biologen, Louis Pasteur (1822-1895) växte upp och genomförde en stor del av sitt arbete i Arbois.  Bl a så genomförde han här, efter förfrågan från Napoleon III, de experiment som både fastslog varför druvmusten blir till vin och varför vin sedan ofta blir till vinäger.  Pasteurs hem i Arbois är väl värt att besöka.  Det huserar nu ett museum där delar av både bostad och laboratorium finns väl bevarat.  Pasteur räknas som mikrobiologins fader, bl a upptäckte han jästen, skapade flera vacciner, däribland både mot rabies, kolera och anthrax.

Henri Maire.  Vinmässigt är staden alltså känd för att husera Juras dominerande och mest kända vinproducent, den energiska Henri Maire, vars varumärke Vin Fou ("tokigt vin"), är en världssuccé.  Henri Maire dominerar vinhandeln och produktionen till sån grad att firman saluför ungefär hälften av Juras produktion, bl a så äger man Pasteurs gamla vingård.  Tyvärr så är vinerna ofta mediokra...

 

Klimat, jordmån.

Klimatet är kontinentalt, med kalla vintrar, varma somrar och långa milda höstar.  Jurabergen är ett kalkstensberg, så jordmånen består av kalkrika jordar - kalksten - med inblanding av lera och märgel.

 

Druvor.

När det gäller viner så har man behållit sina vintraditioner, vilket gör att här görs en del ovanliga viner på delvis ovanliga druvor.  Druvor som odlas är främst de vita;  Chardonnay och Savagnin, och de blå;  Poulsard (Ploussard), Pinot Noir, Gamay och Trosseau.  Chardonnay (Melon d'Arbois) är den mest odlade och upptar över 40 % av arealen, följt av Poulsard som upptar runt 20 %, medan Savagnin är Juras alldeles speciella kvalitetsdruva.

Savagnin, som också kallas för Naturé (Heida i Valais, Schweitz), är en unik senmognande vitvinsdruva som ger torra smakrika viner med mandel och hasselnötstoner.  Den skall inte förväxlas med "släktingen" Savagnin Rosé, som är samma druva som Traminer, och Savagnin Noir, som är en synonym för Pinot Noir i Jura.  Med Savagnin som bas görs de två viner som är unika för Jura, dels "stråvinet", Vin de Paille, och dels det "gula vinet", Vin Jaune.  Savagnin har ett nära släktskap med Savagnin Rosé och Gewurztraminer.

 

Vintyper.

Vin de Paille.  Vin de Paille ("stråvin") är ett sött vitt vin gjort på torkade druvor, Savagnin, Poulsard eller Chardonnay.  Traditionellt lägger man ut druvklasarna på halmmattor (därav namnet) på välventilerade vindar, där dom får torka i cirka tre månader (över vintern).  Druvorna skrumpnar och druvsaften koncentreras.  Därpå pressas druvorna och musten jäses långsamt.  Vinet lagras sedan 2-4 år på gamla fat.  Resultatet blir ett ovanligt gyllene, alkoholstarkt, dyrt och sött vin som oftast tappas på sk fillette (halvflaska) och kan lagras i många år.  Vin de Paille är ett historiskt vin som tidigare gjordes runt om i Frankrike men nu oftast görs i Italien och Österrike.  Frankrikes bästa Vin de Paille görs nog inte här utan snarare i Hermitage, i norra Rhônedalen.

Vin Jaune.  Vin Jaune ("gult vin") är ett sherryliknande vin gjort på druvan Savagnin.  Vinet har fått sitt namn efter den färg som, efter jäsningen, uppkommer då det mognar på gamla bourgogne fat (228 l).  På sherry manér lagras nämligen vinet på fat, som inte fylls ända upp (ouillage, uppfyllning), i minst sex år och tre månader.  Det bildas ett jästtäcke voile (jämför med florbildning i Fino Sherry) av jästsvampen Saccharomyces Beticus.  Resultatet blir ett oförstärkt sherrylikande vin med en speciell "nötaktig" smak, som buteljeras på speciella 62 cl flaskor som kallas för clavelin.  Bästa Vin Jaune görs i appellationen Château-Chalon (nedan) som enbart producerar vintypen.  Det görs liknande vin i Gaillac, sydvästra Frankrike.  Mycket lagringsbeständigt!

Det sägs att orsaken till att Clavelin flaskorna är på just 62 cl är att det är den mängd vin som är kvar, av 1 liter, efter sex års fatlagring.


Områden.

 

Côtes de Jura AOC.

Standardappellationen Côtes du Jura är regionens näst viktigaste appellation, efter Arbois, och inkluderar ungefär 710 ha vinodlingar i 12 kommuner. 

Här tillverkas många olika typer av viner, lätta och fruktiga röda och rosé viner, torra nötiga vita, stilla och mousserande, och i mindre mängder Vin Jaune och söta Vin de Paille.  En växande andel druvrena viner görs på druvor som Chardonnay, Poulsard, Pinot Noir eller tom Trousseau.  Côtes du Jura Mousseaux är generellt ett torrt vitt mousserande vin gjort med champagnemetoden.

Exempel på bra producenter är;  Château d'Arlay, Jean Bourdy, Hubert Clavelin, Gabriel Clerc, Château Gréa, Domaine Jean Macle, Domaine rolet, Xavier Reverchon, m.fl.

Château d'Arlay är appellationens bästa och kändaste producent.  Speciellt känd för sina söta, russinlika, rika Vin de Paille.

 

Arbois AOC.

Arbois är Juras viktigaste appellation och omfattar ungefär 800 ha vinodlingar.  Namnet har distriktet fått efter staden Arbois, regionens vinhuvudstad, och vetenskapsmannen Louis Pasteurs hemstad.  Här växte han upp och genomförde en stor del av sitt arbete (se mer ovan).

Alla typer av viner görs, röda, vita och rosé, stilla och mousserande, och i små mängder Vin de Paille och Vin Jaune (se ovan).

När det gäller rött vin så är färgen ofta ljus, ett mellanting mellan rosé och röda viner, beroende på att många av de röda vinerna helt enkelt är gjorda på den svagt rödfärgade druvan Poulsard, en Jura specialitet.  Övriga röda druvor som odlas är Pinot Noir och Trousseau.

Dom vita vinerna, som representerar ungefär hälften av produktionen, görs ofta på Chardonnay, antingen druvrena eller med inblandning av Savignin.  En stor del av produktionen görs mousserande med champagnemetoden och saluförs som Arbois Mousseux.  Vin gjort på druvor som vuxit i kommunen Pupillin, mestadels röda viner på Poulsard, har rätt till underappellationen Arbois Pupillin.

Exempel på bra producenter är;  Lucien Aviet, Maurice Chassot, Désiré Petit et Fils, Jacques Foret, Fruitière Vinicole d'Arbois, Henri Maire (du Sorbief), Pierre Overnoy, Jacques Puffeney, Domaine Rolet, André et Mireille Tissot, Jacques Tissot, m.fl.

 

Château Chalon AOC.

Château-Chalon (40 ha) är en extraordinär appellation och omfattar endast "gula viner" Vin Jaune gjorda på Savagnin druvan.  Med högre lagstadgade krav, exempelvis högre mognadskrav (potentiell alkoholhalt) och lägre avkastning (omkring 25 hl/ha), så görs här Juras bästa Vin Jaune.  De andra vinerna (oftast vita) som tillverkas saluförs under den mer allmänna Côtes du Jura appellationen. 

Château-Chalon är också en by, belägen på en brant kalkstenssluttning med en magnifik utsikt, bl a över de lägre sydsluttningar där vindodlingarna både får maximal bestrålning och är skyddade från den kalla vinden från norr.  Kanske hela hemligheten med vinerna?

Exempel på bra producenter är;  Domaine Berthet-Bondet, Jean Bourdy, J-M Courbet, Domaine Jean Macle, m.fl.

 

L'Étoile AOC.

L'Étoile (80 ha), som är en liten tämligen okänd appellation, domineras av koperativet Coop de L'Étoile, som specialiserar sig på Vin Jaune.  Till skillnad från Château-Chalon (ovan) så produceras är också andra typer av viner, såsom söt vitt Vin de Paille och torra vita viner på Chardonnay och Savagnin.  Mousserande vin gjort med champagnemetoden saluförs som L'Étoile Mousseaux.  Namnet L'Étoile kommer från de sjärnformade fossil som återfinns i traktens kalksten.

Exempel på bra producenter är;  Château de L'Étoile, Coom de L'Étoile, Domaine Michel Geneletti, Domaine de Montbourgeau, m.fl.

 

Övriga viner / appellationer.

Macvin du Jura AOC är ett gammalt vermouthliknande "starkvin" (rött, vitt eller rosé), med anor från 1300-talet, gjort på druvmust förstärkt med druvsprit (eau-de-vie de marc) från Franche-Comté.  Produktionen omfattar indunstning (uppkoncentrering) av Savagninmust genom att helt enkelt koka den.  Den ojästa koncentrerade musten förstärks sedan med druvsprit och kryddas med örter och kryddor, innan den får mogna på fat i sex år.  Denna söta dryck passar bäst att serveras kall som aperitif eller till desserter.  Då drycken knappt har jäst överhuvudtaget så går den under beteckningen Vin de Liqueur.  Bästa producenten är Jean Bourdy.

Crémant du Jura är en rätt så ny appellation (från 1995) och omfattar mousserande vin gjorda på en blanding av druvorna Savagnin, Pinot Blanc och Chardonnay.  Tanken är att Crémantappellationen skall ersätta Mousseauxappellationerna, och får användas för vin från hela regionen.

I Le Bugey VDQS, söder om Jura, görs med traditionella druvsorter nästan alla typer av vin.  Röda, rosé och vita viner, både stilla, spritsiga (pétillant) och mousserande.

 

[  Tillbaka till kartan över Frankrike (klassiska områden).  ]
 

2002-01-24
Lars Jonsson